Hälften av Sveriges befolkning består av kvinnor. Detta faktum avspeglas tyvärr inte i företagsledningar och styrelser. Problemet finns både i privat- och offentligt ägda företag. Och trots att det vid det här laget förts spaltkilometer av offentlig debatt kring frågan har andelen kvinnor i styrelserna fortsatt att ligga kvar på en låg nivå. Enligt den senaste sammanställningen är bara knappt var femte ledamot i ett börsbolag kvinna, vilket inte är acceptabelt.
Det är självklart för oss alla att kvinnor har samma rätt till inflytande i näringslivet som i övriga delar av samhället. Kön ska inte vara en särskiljande faktor när det gäller möjligheten att fatta de beslut som får återverkan på företag, organisationer och verksamheter.
Det är en kärnfråga för det fria samhället och respekten för människovärdet att män och kvinnor ges samma möjligheter att uttrycka sina åsikter och ut-öva makt. Både enskilda verksamheter och samhället som helhet gynnas när både kvinnor och män bidrar med sin kompetens.
Den lösning som ofta framhålls i den politiska debatten för att öka kvinnors representation på beslutande befattningar är införandet av kvotering till börsbolagens styrelser. Om detta skulle lösa frågan om jämställdhet i näringslivet skulle det vara en enkel åtgärd. Tyvärr är problemet betydligt mer omfattande och berör flera samhällssektorer. Vidare anser vi att kvotering är principiellt fel och underskattar kvinnors kompetens.
I en ny undersökning som Novus opinion har utfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv svarar 63 procent av de tillfrågade att de tycker det är fel att man genom lagstiftning inför kvotering av kvinnor och män till börs- bolagens styrelser. Detta är en ökning med nio procentenheter sedan motsvarande mätning i maj förra året.
Den viktigaste åtgärden för jämställdheten anses istället vara minskade löneskillnader mellan kvinnor och män. Av de 1000 personer som intervjuades mellan den 16 och 17 mars i år ansåg 93 procent att det var mycket eller ganska viktigt att minska löneskillnaderna. Den näst viktigaste åtgärden uppges vara att öka möjligheterna för kvinnor i offentlig sektor att starta eget.
Vad gäller jämställda löner och möjligheten att starta eget så har stödet ökat jämfört med maj förra året. Däremot har stödet för kvotering till bolagsstyrelser och stödet för en lagstiftning om delad föräldraförsäkring minskat. Uppenbarligen efterfrågar svenska folket åtgärder som gör en konkret skillnad i vardagen för breda grupper i samhället istället för symbolpolitik som beskär familjers och företagares handlingsutrymme.
Samtidigt är det viktigt att båda kvinnor och män har goda möjligheter att ta ansvar för familjen och ha tid med barnen.
Tyvärr verkar debatten om styrelserepresentation och kvinnors inflytande i näringslivet ofta utgå från föreställningen att styrelser tillsätts i ett vakuum där personer nomineras och väljs utan tidigare erfarenhet av att ta ett ledande ansvar. Så är det givetvis inte. De som kommer i fråga för styrelseuppdrag har ofta en lång erfarenhet av entreprenörskap eller ledarskap. Därför är det viktigt att arbeta för att kvinnor ska kunna starta och driva företag inom de sektorer de är verksamma samt att arbeta för att ändra den ofta omedvetna attityden gentemot kvinnligt ledarskap.
Det behövs fler kvinnliga före-bilder både inom näringslivet och den offentliga sektorn men fokus ska inte ligga på dem som kvinnor utan som ledare.
Här kan den satsning på att stärka den gemensamma värdegrunden i den statliga sektorn och det program för kvinnors karriärutveckling i staten som regeringen startat vara till hjälp liksom olika satsningar på mentorskap.
Vid rekrytering av myndighetschefer har regeringen gått från en sluten utnämningsprocess till ett öppet rekryteringsförfarande. Samtidigt har man avskaffat det tidigare kvoteringsmålet att minst 40 procent av myndighetscheferna ska vara kvinnor. Det förändrade sättet att arbeta inom statlig förvaltning har lett till att vi gått från att ha 33 procent till 39 procent kvinnliga myndighetschefer. Av de som rekryterats via ett öppet ansökningsförfarande har 54 procent varit kvinnor.
För oss är detta ett tecken på att det går att öka andelen kvinnor i styrelser och på ledande befattningar om man vågar tänka nytt och ifrågasätta gamla föreställningar som man själv bär med sig. Genom att arbeta med att synliggöra kvinnor som vill göra karriär och att öppna upp rekryteringsförfarandet har vi fått fler kvinnor på ledande uppdrag än när kvoterings- tänkandet i staten rådde.
Vi tror att det behövs fler satsningar som den regeringen genomfört i statsförvaltningen för att stärka värdegrunden och lyfta fram kvinnor som vill göra karriär. Det behövs också goda möjligheter för kvinnor att starta och driva företag. Detta kommer att öka kvinnors inflytande i näringslivet och bredda rekryteringsbasen till företagsledningar och styrelser. Vi behöver ingen kvotering. Det vi behöver är att bryta gamla mönster för att släppa fram kvinnors kompetens.
MATS ODELL
kommun- och finansmarknadsminister ANNIKA VON HAARTMAN
övervakningschef Norden NASDAQ OMX SARAH WAMALA
generaldirektör Statens folkhälsoinstitut LEYLA ANABESTANI
vd Freja Assistanstjänst AB
