Konkurrera med kvalitet” var regeringens uppmaning när man introducerade studieavgifter för utomeuropeiska studenter. En uppmaning som det är lätt att instämma i. Sveriges förmåga att attrahera internationell talang är avgörande för våra möjligheter att bygga en konkurrenskraftig kunskapsekonomi.

För att stärka marknadsföringen av svensk högre utbildning har lärosätena och Svenska Institutet bildat ett gemensamt projekt Study Destination Sweden, SDS. Vi tyckte att det var viktigt att ta reda på hur de internationella studenterna upplever studierna i Sverige, hur står vi oss mot våra konkurrenter? Nu har vi svaret.

Under vintern har 16 svenska lärosäten, däribland alla de stora universiteten, deltagit i en studentbarometer som specifikt vänder sig till internationella studenter genomförd av det brittiska företaget I-Graduate. Totalt deltog 138000 studenter från 203 universitet i bland annat Finland, Holland, Tyskland och Storbritannien och USA.

I stort har de svenska lärosätena all anledning att vara glada och stolta över svaren. På en sammanfattande fråga om hur nöjd man är med sina studier så lägger svenska lärosäten beslag på fem av de elva första platserna.

När det gäller tillgång till studieplatser, standard på labb, teknik, biblioteksresurser, språkstöd och lärarnas engelskakunskaper blir det genomgående mycket goda resultat för de svenska lärosätena.

När det gäller ”laboratories och on-line library” är det svenska lärosäten som rankas som bäst av alla de 203. Vi får också bekräftat att Sverige har en mycket stark position när det gäller miljövänlighet och upplevd säkerhet.

Men det är också en undersökning som skoningslöst belyser ett antal brister, både inom högskolan och i det svenska samhällets sätt att bemöta de internationella studenterna. Den bekräftar bilden av Sverige som ett relativt slutet samhälle svårt att få kontakt med.

När det gäller kontakt med svenskar, både i form av svenska studenter och samhället och kulturen i stort, så är flertalet lärosäten på den nedre hälften i undersökningen. Och när det gäller praktikaliteter som att öppna ett bankkonto så har vi nu svart på vitt att detta är krångligare i Sverige än i våra närmaste konkurrentländer.

Vi får också ett tydligt belägg för att vårt antagningssysytem i dess nuvarande form inte är en tillgång i kampen om talang. Det finns ingen annanstans där antagningsprocessen är så utdragen, där det dröjer så länge innan studenterna får besked.

Men det riktigt svarta hålet, där Sverige genomgående befinner sig i det europeiska bottenträsket, gäller allt som har med arbete och arbetsmarknadskontakt att göra. När det gäller karriärvägledning, arbetsarknadskontakt och upplevelsen av att utbildningen stärkt anställningsbarheten så återfinns 14 av de 16 svenska lärosätena bland de sämsta 20 procenten, och de andra inte långt därifrån.

Detta är, och det är viktigt att betona, i studenternas ögon viktiga kvalitetsaspekter av en utbildning. Här måste svenska högskolan bli väsentligt bättre.

När det gäller karriärvägledning är vi övertygade om att resultaten återspeglar att vi är dåliga på detta både när det gäller svenska och internationella studenter. Vi behöver göra insatser för båda.

När det gäller kontakten med arbetsmarknaden i stort är det inget som högskolan kan lösa på egen hand, här måste till ett större engagemang från både offentlig och privat sektor.

Vi behöver regeländringar. Vi vet nu att en tredjedel av studenterna är intresserade av att stanna kvar och jobba i Sverige en kortare eller längre tid. Det måste vara en självklarhet att de får vara kvar ett år efter examen och söka jobb.

Nära kopplat till detta är studenternas behov av att kunna jobba extra för att klara försörjningen, inte minst om man ska betala för studierna. På frågan om möjligheterna att jobba under studietiden lägger svenska lärosäten beslag på 15 av de 20 bottenplaceringarna i undersökningen! Det enda universitet som placerar sig lite bättre kommer på plats 162 av 203. Måste det vara så att till exempel Finland, Tyskland och Holland är så pass mycket öppnare och generösare i detta avseende?

Ska vi kunna attrahera talang i världsklass måste vi också ha ett erbjudande i världsklass. Det har vi inte idag. Ska Sverige kunna utvecklas till den inter- nationella talangmagnet vi har förutsättningar att vara måste studenternas kontakter med arbetsmarknaden stärkas väsentligt. Det är en uppgift som högskola, näringsliv och samhälle måste lösa tillsammans.

För Study Destination Sweden:

ELSY LIMAN-GRAVE

Södertörns högskola

LARS HOLBERG

informationsdirektör Linköpings universitet

EVA MALMSTRÖM JONSSON

prorektor KTH

CECILIA ÅQVIST SÄRG

studieadministrativ chef Högskolan Väst