Tyvärr är det främst företag som har drabbats av "mutskandaler" som arbetar förebyggande i dag.

Claes Sandgren,
Erik Skoglund

En vanligt förekommande uppfattning är att mutor och korruption används för att vinna fördelar, till exempel för att få en order. Samtidigt är många middagsbjudningar, nöjesaktiviteter och andra typer av evenemang normalt lagliga och vanligt förekommande i affärsrelationer. När övergår en affärsmässig handling till att bli en muta?

Att det råder stor osäkerhet och okunskap om mutor och annan form av korruption framgår av en undersökning som Ernst & Young gjort bland drygt 400 privata och offentliga företag, kommuner och landsting. Studien visar att 28 procent av respondenterna arbetar på företag/organisationer som drabbats av korruption under de senaste fem åren, men endast 24 procent anser att korruption är ett problem. Något förvånande anser sig 21 procent av respondenterna veta att företaget inte utsatts för korruption.

Mutor anses i Sverige vara ett oacceptabelt beteende under alla omständigheter, men de bristande kunskaper som råder om mutlagstiftningen och dennas vaghet skapar inte sällan en gråzon där en sund affärsrelation riskerar att övergå i något osunt.

Att korruption inte ses som ett problem bör dock inte tolkas som att mutbrott inte förekommer. De flesta ser det som ett ganska litet problem eller som en neutral fråga; framför allt på en personlig nivå, enligt undersökningen. Förklaringarna från dem som misstänks för korruption bygger ofta på att de anser sig vara värda de ekonomiska fördelarna, att de är underbetalda, att det inte drabbar någon fattig eller att ”alla andra gör det”.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte finns något som tyder på att korruptionen ökar i Sverige. Det är däremot troligt att den ökade debatten om korruption, både i media och internt inom företag och organisationer, leder till en paradox: korruptionen minskar samtidigt som fler fall av korruption uppdagas.

Korruption hämmar konkurrensen och leder till ineffektivt beteende och till beslut som inte fattats på affärsmässiga grunder. Den största kostnaden utgörs inte av att någon exempelvis fått sin sommarstuga renoverad gratis, utan det är skillnaden mellan den som vann upphandlingen och den som inte vann. Vinnaren blir den som fuskar bäst, till nackdel för skattebetalarna. Det är inte hållbart i längden och skapar inte ett effektivt näringsliv.

Att arbeta förebyggande med korruption måste vara en fråga för styrelse och vd; det är de som ställs till ansvar för eventuella oegentligheter. Agerar företaget på internationella marknader ökar riskerna ytterligare.

Tyvärr visar erfarenheten att korruptionsfrågor i ett flertal företag och organisationer inte ligger hos styrelsen och vd. I många fall finns det inte någon som har det totala ansvaret för dessa frågor. De som är lite äldre på arbetsmarknaden är mer frestade än yngre kollegor att blunda för problemet.

Även om de flesta större företag i dag har en uppförandekod, finns det många som inte har implementerat den hela vägen. Exempelvis så har de inte översatt koden till relevanta språk, inte uppdaterat den eller så har inte alla anställda fått utbildning. I bolag utan en compliance-ansvarig är det kanske ingen som äger frågan eller så har man missat att göra en riskutvärdering.

Den näringslivskod som Institutet Mot Mutor (IMM) nyligen antagit kan tjäna som en väckarklocka. Alla företag och branschorganisationer bör stämma av sin policy mot denna kod, som omfattar alla bokföringsskyldiga företag i landet.

Sammantaget står det klart att mycket arbete återstår att göra. Tyvärr är det främst företag som har drabbats av ”mutskandaler” som arbetar förebyggande i dag. Många företag bör förbättra sina riskutvärderingar. Det finns även behov att hitta forum för att diskutera korruption med anställda och kanaler för dem att rapportera oegentligheter, till exempel en så kallad whistleblower-funktion.

CLAES SANDGREN

professor i civilrätt,

ordförande för Institutet Mot Mutor

ERIK SKOGLUND

partner, Ernst & Young,

ansvarig för FIDS, enheten för arbete som rör ekonomiska oegentligheter