Nästan 75 procent av svenska folket oroar sig för framtidens sjukvård.

Anders Blanck.

I Sverige har vi länge levt med självbilden att ha tillgång till världens kanske bästa sjukvård. Det är en bild som är på väg att förändras. Redan dagens ojämlikhet i vården väcker frågor hos människor. I kombination med de utmaningar som väntar i form av personalbehov, demografisk utveckling och ökade krav växer en alltmer utbredd oro fram om sjukvården i framtiden. Det här är en oro som förtjänar att tas på allvar också av politiken.

Inför valet 2010 talade ledande politiker från samtliga partier om utmaningarna inom den svenska sjukvården. Under den tid som gått sedan valdagen verkar dock intresset för vårdfrågan ha svalnat i både regeringen och oppositionen. Detta trots att utmaningarna för svensk sjukvård kvarstår. Utanför politiken verkar dock svensk sjukvård fortsatt vara något som engagerar människor - över generationer, geografi och partigränser.

Vi presenterar nu den första undersökningen i vår ambition att fånga hur svenska folket ser på sin sjukvård. Undersökningen kallar vi ”vårdfrågan.nu” och den genomförs tillsammans med Novus Opinion. Resultatet fångar något som fler borde tala om.

Svensk sjukvård upplevs som allt mer ojämlik. Drygt 8 av 10 tror inte att alla i Sverige får vård på lika villkor. 7 av 10 anser att det finns skillnader i vården beroende på utbildnings- och inkomstnivåer. Nästan hälften anser att det finns skillnader i vården beroende på om man är man eller kvinna. 4 av 10 är tveksamma till om alla i Sverige har tillgång till läkemedel på lika villkor. 9 av 10 tror dessutom att det finns skillnader inom vården mellan olika landsting.

Bakom resultaten finns inte bara en allmän känsla av att saker och ting inte står rätt till, där finns också människor av kött och blod som själva drabbats av ojämlikheten i den svenska sjukvården. De som blivit sämre bemötta än andra på vårdcentralen, fått vänta längre på sin operation eller som fått sämre mediciner.

I både forskning och debatten i stort har denna bild av den svenska sjukvården också bekräftats. Bor du i fel län, tillhör fel social grupp, har fel etnisk bakgrund eller råkar ha fötts med fel kön är risken i dag stor att du får sämre vård än andra. Skillnaderna spänner över hela sjukvården. Från tillgänglighet och väntetider till möjligheten att få behandling, läkemedel eller hjälpmedel. Även risken att skada sig i vården eller bli felbehandlad påverkas. Har man kunskap, ork och kontakter kan man också få vård snabbare än annars.

Trots att bristande jämlikhet i vården inte är en nyhet har väldigt lite gjorts för att komma tillrätta med problemen. Även det upplever människor. 6 av 10 är tveksamma eller direkt negativa till påståendet om att vi i Sverige i dag skulle ha tillgång till en effektiv och modern vård i världsklass. Drygt 4 av 10 tror därtill att vården blivit mindre jämlik de senaste åren.

Människors känsla av sjukvårdens tillstånd verkar också färga av sig på deras syn på framtiden. Hela 3 av 4 är tveksamma till påståendet att vi i Sverige kommer att ha tillgång till den bästa vården om fem år. I klartext innebär det att nästan 75 procent av svenska folket oroar sig för framtidens sjukvård.

Ser vi till framtiden svensk sjukvård har att möta är det lätt att ha förståelse för denna känsla. Sverige riskerar i dag inte bara att klyvas av att olika landsting ger människor olika god vård. Det finns också stora framtida rekryteringsbehov inom sjukvården. Hälften av de som arbetar inom vården uppges gå i pension under den innevarande tioårsperioden. Samtidigt söker sig ungdomar bort från vårdutbildningarna och få unga kan tänka sig en framtid inom hälso- och sjukvårdsyrken.

Sverige står också inför en demografisk utveckling som kommer att ställa allt högre krav på våra välfärdssystem framöver. Redan år 2030 beräknas var fjärde svensk vara över 65 år. Därtill växer andelen riktigt gamla. I dag är cirka 500 000 av Sveriges drygt 9 miljoner invånare över 80 år. Inom 20 år kommer antalet att växa till närmare 800 000. Ska vår sjukvård hålla för utvecklingen kommer det krävas de bästa tänkbara medarbetarna – men också de bästa medicinerna och behandlingarna.

Frågar man människor känner de stor tveksamhet till om våra politiker ser att prioritera detta. Nästan 8 av 10 tror redan nu att statens och landstingens strävan att spara pengar påverkar vårdens kvalitet.

I dag strävar till exempel staten och många landsting efter att sänka kostnaderna för läkemedel. Det handlar om en allmän och vällovlig strävan att vända på skattekronorna, men som tyvärr riskerar slå fel. Människor upplever också att det negativt påverkar vårdens kvalitet och patienters behandling. 4 av 10 tror till exempel inte att de skulle få tillgång till de mest effektiva och moderna läkemedlen om de eller deras närmaste skulle bli sjuka.

Sjukvården utgör en del av själva kärnan i den svenska välfärden. Att där finns ojämlikhet som påverkar människors möjligheter till en bra vård förtjänar uppmärksamhet. Ingen ska behöva acceptera en ordning där du måste vara ”rätt” person eller bo i ”rätt” landsting för att få tillgång till de bästa medicinerna och behandlingarna. Det är orättvist och bryter mot hela idén med en offentligt finansierad samt jämlik sjukvård för alla. Ingen borde heller behöva oroa sig för att sjukvården i framtiden inte ska kunna möta stegrande krav och samtidigt erbjuda hög kvalitet.

Två år är nu kvar till valet 2014. Frågan är vilket politiskt alternativ som förstår att se och lyfta de problem som svenska folket ser i den svenska sjukvården? Och som har kraft att göra något åt dem?

ANDERS BLANCK

vd, LIF, de forskande läkemedelsföretagen