Polisens organisation måste utredas och jag välkomnar att det förs en debatt om detta. Starka skäl talar för att dagens struktur inte är den optimala. Polisens organisation har också ifrågasatts av statliga myndigheter och kommittéer. Bland annat har Ekonomistyrningsverket sagt att ansvars- fördelningen inom polisen måste förtydligas och Förvaltningskommittén menade i sitt slutbetänkande att de 21 polismyndig- heterna borde bli en.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se över den statliga förvaltningens regionala indelning, däribland polismyndigheterna. Regeringen skriver också i budgetpropositionen för 2010 att polisens organisation ska utredas.

Samtidigt oroas jag över att diskussionen om polisens organisation tenderar att bara handla om antalet polismyndigheter. Enligt min mening är frågan mycket bredare än så. Jag vill att organisationen ska utredas, men för att finna en mer ändamålsenlig struktur måste utredningen även se på polisens styrning och uppdrag. Syftet ska ju rimligen vara att maximera polisens förmåga att bekämpa brottsligheten och då kan utredningen inte begränsas till att handla om organisationsskisser.

Det var länge sedan en utredning tog ett samlat grepp om polisen. Under senare år har olika utredningar endast behandlat enskilda delar av vår verksamhet. Det är därför hög tid att på ett grundläggande sätt se över polisens organisation, styrning och uppdrag.

För det första behövs det en översyn av hur statsmakternas styrning av polisen kan utvecklas. En bättre anpassad verksamhetsstyrning förutsätter att polisens uppdrag är så tydligt beskrivet och avgränsat att det möjliggör såväl uppföljning som ansvars-utkrävande. För att åstadkomma en mer resultatinriktad kultur måste frågor om ansvar och befogenheter i polisens komplexa struktur ses över.

För det andra behöver det prövas vilken organisationsstruktur som är den mest ändamålsenliga för polisens uppdrag. Det handlar givetvis om den geografiska indelningen och antalet myndigheter, men man måste även belysa Rikspolisstyrelsens roll, uppgifter och befogenheter i förhållande till övriga polisväsendet.

För det tredje är det nödvändigt att titta närmare på vilken kompetens polisen ska knyta till sig och hur det fortsatta utvecklingsarbetet ska bedrivas när det gäller exempelvis arbetsmetoder och it-stöd. Det behövs en långsiktig inriktning för polisens kompetensförsörjning och detta gäller såväl grundbildning som vidareutbildning och utgångspunkterna för hur polisen rekryterar. Bland annat måste det göras en bedömning av vilken annan kompetens än den polisiära som polisen behöver för att än bättre klara sitt uppdrag.

Det är viktigt att utredningen gör en analys av hur polisens förutsättningar ändrats under senare år och hur förutsättningarna kan utvecklas framöver. En faktor är hur brottsligheten ändras. Exempelvis blir den grova organiserade brotts ligheten allt rörligare, vilket ställer ökade krav på samverkan inom landet och med andra länder.

En annan faktor är utvecklingen av kriminalteknik och polisiära arbetsmetoder. Den ger oss nya möjligheter, men innebär också att vi måste kunna ta till oss forskning och ny teknik snabbt och på ett likvärdigt sätt i hela polisorganisationen. Kvaliteten i polisarbetet får inte skilja sig avsevärt mellan olika delar i landet.

Naturligtvis arbetar vi inom polisen fortlöpande med att utveckla verksamheten – allt i syfte att kunna leverera mer och bättre till medborgarna. Flera förändringar har gjorts under senare tid för att öka möjligheterna till samarbete och gemensamt resursutnyttjande.

Men nuvarande regelverk och organisatoriska ramar är begränsande. För att polisen i ännu högre grad ska leva upp till krav på samverkan och effektiv styrning är det nödvändigt med förändringar. Rikspolisstyrelsen saknar enligt min mening i viktiga avseenden ett tillräckligt tydligt mandat. Samtidigt krävs en stark lokal förankring där verksamheten bedrivs. Det gäller därför att åstadkomma så bra balans som möjligt mellan central och lokal styrning. Allt för att polisen ska kunna använda sina resurser på bästa sätt över hela landet .

En utredning av polisens organisation är varmt välkommen och det är min förhoppning att utredningen som aviseras i budgetpropositionen även ska hantera frågor om polisens styrning och uppdrag. En bred utredning är nödvändig för att långsiktigt ge polisen de bästa möjligheterna att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten.

BENGT SVENSON

rikspolischef