Polisen har tillförts stora anslagsökningar under de senaste åren. Samtidigt har de ökade resurserna gett alltför små avtryck i polisens resultat. Vi vill ställa väsentligt högre krav på polisen samtidigt som vi vill ge polisen rimliga förutsättningar med en modern organisation som frigör sig från gamla gränser och är byggd för att effektivt bekämpa brottsligheten.

Under den förra mandatperioden genomförde alliansregeringen en rad viktiga förändringar för att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Allra tydligast kom detta till uttryck med att antalet poliser ökade från drygt 17000 till 20000. Med rekordstora ökningar av anslagen har hela rättsväsendet förstärkts, från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård.

Polisorganisationskommittén har fått regeringens uppdrag att undersöka och lämna förslag för den svenska polisens organisation så att den på ett mer rättssäkert, flexibelt och effektivt sätt bidrar till väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet. Vi ser det som helt nödvändigt med förändringar mot bakgrund av våra insikter i kommittéarbetet och vid våra besök hos polis i olika delar av landet.

Det är uppenbart att regeringens satsningar inte ger tillräckligt avtryck i polisens resultat. Polisen är i dag en organisation med mycket stora resurser – men alltför ofta med ett begränsat intresse av kostnadseffektivitet.

Polisens verksamhet i Sverige kostar 52 miljoner kronor – varje dag. I takt med ökade resurser har förvisso mycket utvecklats, men de ökade satsningarna syns inte i de mätbara totala resultaten. Det finns tvärtom tecken på att produktiviteten har minskat med ökade resurser.

Det finns flera indikationer på alltför höga kostnader för administration, och generellt har många polismyndigheter alltför många chefer vilket både driver kostnader och skapar det som många beskriver som en ”strukturell röra” i organisationen.

Polisen är i dag en svårstyrd organisation, där alltför många chefer på olika nivåer gör det svårt att ta ansvar för helheten i polisorganisationen. Många medarbetare uppfattar styrningen som ett brus av olika budskap och från olika avsändare i polisorganisationen.

Rikspolisstyrelsen har ett svagt och oklart mandat vilket leder till att många rikspolischefer startar med stora ambitioner som sedan ger litet eller inget avtryck i verksamheten.

Det finns heller ingen koppling mellan ledning och finansiering av verksamheten, vilket försvårar ledarskapet inom polisen. Fenomenet med oklara mandat för chefer går igenom i organisationen vilket leder till otydlighet för medarbetarna och påverkar motivationen negativt.

Polisens verksamhet präglas av bristande kvalitet och geografisk inflexibilitet. Vi ser omotiverat stora skillnader i resultat över landet. Polisverksamheten präglas ibland av intern konkurrens och protektionism. Det går ut över möjligheterna att fokusera polisinsatser där de gör mest nytta. Vi möter synpunkter på otillräcklig kvalitet i förundersökningar och att polisens utvecklingsarbete lider.

Trots att utmaningarna är stora finns samtidigt en förväntan på förändring, vilket ställer krav på ledamöterna i polisorganisationskommittén. Utmaningen är att åstadkomma en organisation som mer tydligt kopplar till uppdraget och verksamheten. Styrkedjan – den strukturella röran – måste förenklas där ansvar och befogenheter förtydligas. Målet om 20000 poliser måste tydligare knytas till möjligheter med geografisk flexibilitet som säkrar polisverksamhet i hela landet.

Det är uppenbart att nuvarande myndighetsindelning är ett hinder för en mer effektiv polisorganisation. Svensk polis måste slopa gamla länsgränser. Svensk polis behöver färre myndigheter, färre chefer och fler specialister som kan verka i hela landet. Brottsligheten känner inga länsgränser och det ska svensk polis inte heller göra.

Skattebetalarna satsar mycket pengar på polisen och har rätt att förvänta sig att ökade satsningar syns i resultaten. Det är en viktig uppgift att nu – brett över blockgränserna och med öppenhet om lösningar – ge svensk polis bättre möjligheter att skydda människor från våld, övergrepp och brottslighet i hela landet.

HENRIK VON SYDOW (M)

riksdagsledamot

KRISTER HAMMARBERG (M)

riksdagsledamot

CHARLOTTE NORDSTRÖM (M)

kommunalråd i Skara

Fotnot: Samtliga är Moderaternas representanter i Polisorganisationskommittén.