Presstödet, uppdelat i driftsstöd och distributionsstöd, infördes i början av 1970-talet. Varje år betalar staten ut ungefär en halv miljard kronor direkt till svenska tidningsföretag.

Driftsstödet till svenska dagstidningar har under ett par års tid starkt ifrågasatts. Bakgrunden är såväl riksdagens beslut 2006 om en höjning av stödet med 10 procent som ett klagomål hos EU-kommissionen på att presstödet skulle vara ett otillåtet statligt stöd.

Det förslag som nu går ut på remiss – och som regeringen planerar att lägga fram till riksdagen i höst - går i huvudsak ut på att det särskilda storstadsstödet fasas ut, så att det på sikt hamnar på samma nivå som för andra flerdagarstidningar. Regeringen har i diskussionerna med EU fått gehör för att nedtrappningen av storstadsstödet ska ske över en längre tid, fem år, för att ge företagen tid att anpassa sig och undvika finansiella problem.

Regeringen har också fått acceptans för att genomföra riksdagens beslut från juni 2006, vilket bland annat innebär att maximinivån för driftsstödet till samtliga större tidningar, även storstadstidningarna, blir cirka 17 miljoner kronor per år.

Ambitionen är att samtliga ändringar ska träda ikraft den 1 januari 2009, efter att riksdagen fattat beslut under hösten. I samband med att propositionen överlämnas till riksdagen kommer EU-kommissionen formellt att informeras om stödet, i en så kallad notifiering. Det nya stödet kommer sannolikt, enligt kommissionens normala förfarande, att godkännas för en tidsbegränsad period och därefter sker en ny prövning från EU-kommissionen av stödets legitimitet.

Genomförandet av 2006 års riksdagsbeslut kan leda till att nya tidningar etableras och förbättrade förutsättningar för ett stort antal tidningsföretag, varav många är förhållandevis små. Inte minst innebär de nya reglerna bättre drivkrafter för fådagarstidningarna, tidningar som kommer ut en till två gånger i veckan, att höja upplagan och öka utgivningstakten.

Men de tidningar som berörs av den föreslagna sänkningen av storstadsstödet, dvs. Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet, kommer sannolikt att behöva göra förändringar för att anpassa sig till den lägre stödnivån.

Det är välkänt att allianspartierna har olika uppfattningar om presstödet. Regeringens utgångspunkt har dock hela tiden varit att försvara presstödet och att vi så långt möjligt ska kunna fatta besluten själva i Sverige. Samtidigt har vi också sagt att vi är öppna för möjligheten att modifiera delar av regelverket för att garantera att det står i överensstämmelse med de gemensamma konkurrens- och statsstödsreglerna.

Utgångspunkten från kommissionen, å andra sidan, har varit att man befarat att det svenska presstödet, framförallt storstadsstödet, riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Ett exempel är det pressmeddelande som kommissionen skickade ut i november 2006 i vilket man framförde principiella invändningar mot driftsstödet som form.

Presstödet har alltså bedömts i förhållande till EG:s statsstödsregler. Kommissionen ville därför att Sverige ser över hur presstödet kan justeras för att göra det mer lokalt, i syfte att minska dess påverkan på samhandeln.

Till bakgrunden hör att presstödet betraktades som ett befintligt stöd när Sverige blev medlem i EU 1995. När det gäller införande av nya stöd eller ändringar i befintliga stöd, måste medlemsstaterna underrätta kommissionen i så god tid att den kan yttra sig om dessa planer. Om kommissionen bedömer att ändringen i stödet kan vara oförenlig med den gemensamma marknaden har den en skyldighet att inleda ett formellt granskningsförfarande. Kommissionen är också skyldig att -- i samarbete med medlemsstaterna -- fortlöpande granska alla befintliga stöd, och föreslå att de förändras eller upphävs om de inte längre anses vara förenliga med den gemensamma marknaden.

Ändringarna i driftsstödet som riksdagen beslutade om i juni 2006 anmäldes till kommissionen i syfte att få ändringarna godkända i enlighet med EG:s regler om statligt stöd. Den dåvarande kulturministern drog i oktober 2006 tillbaka notifieringen eftersom kommissionen hade signalerat att höjningen inte kunde accepteras samt att det svenska presstödet som helhet skulle granskas. Därefter har ett omfattande arbete skett för att skapa förståelse för syftet med presstödet, att främja mediemångfalden på lokal och regional nivå. Vid fem tillfällen har möten ägt rum mellan tjänstemän från Regeringskansliet och tjänstemän från kommissionens generaldirektorat för konkurrens.

Det viktigaste inlägget från den svenska sidan har varit Karl Erik Gustafssons rapport ”The Market Consequences of Swedish Press Subsidies”, som visar att stödet borde ha en begränsad påverkan på den gemensamma marknaden. Utöver detta har en rad dokument överlämnats till kommissionen med information om den svenska tidningsmarknaden, presstödets utformning och presstödets konsekvenser på marknaden.

I diskussionerna har kommissionen visat en ökande förståelse för flera av de argument som framförts, bland annat vad gäller syftet med presstödet. Men storstadsstödet har inte accepterats, eftersom det inte anses förenligt med statsstödsreglerna.

Under diskussionerna med kommissionen har även Riksdagens konstitutionsutskott (KU) informerats vid åtta tillfällen. Till exempel informerade jag KU om EUs invändningar mot storstadsstödet redan i juni 2007.

Resultatet av diskussionerna med EU-kommissionen är att vi har kunnat bevara det svenska presstödet, med undantag för storstadsstödet. Men även där har vi lyckats få acceptans för en lång utfasningsperiod som gör att berörda tidningar på ett rimligt sätt kan anpassa sig till en ny situation.

Regeringen har alltså valt att på egen hand föreslå förändringar. Alternativet hade varit att inte ta hänsyn till kommissionens synpunkter, en hållning som socialdemokraterna förespråkar. Det hade varit en riskfylld och osäker strategi – om utgångspunkten är att presstödet bör bevaras.

Vi hade riskerat att tappa initiativet i processen och istället fått ta emot ett förslag från kommissionen vilket i sin tur hade kunnat leda till en rättslig process. Det är min bestämda uppfattning att en sådan process hade fått mycket mer långtgående konsekvenser för presstödet.

Fotnot: SvD tar emot 65,4 miljoner kronor per år i samlat presstöd.