Industri och fack är tydligen beredda att offra tiotusentals människoliv och bryta överenskomna internationella FN-avtal för att kanske - betonar kanske - ett antal arbetstillfällen inom massa- och pappersindustrin möjligen riskerar förloras. På annat sätt kan man inte tolka Aleksandar Srndovic inlägg på Brännpunkt den 11/1.
Självklart är renare bränsle dyrare än smutsigt.
Svante Axelsson
Det blir nämligen resultatet av deras förslag att uppskjuta de redan 2008 internationellt beslutade nya svavelkraven för sjöfarten i Östersjön och Nordsjön.
Enligt EU-kommissionens konsekvensanalys beräknas de nya svavelkraven förhindra mellan 12 000 och 16 000 förtida dödsfall årligen. Dessutom kommer det försurande svavelnedfallet i de mest försurningsdrabbade regionerna i Sverige att minska med mellan 20 och 30 procent.
De förväntade hälsovinsterna har värderats till mellan 16 och 23 miljarder euro årligen från 2015 till 2020, vilket är upp till 27 gånger mer än kostnaden. Och då är miljövinsterna i form av till exempel minskad försurning inte medräknade.
Srndovic klagar över ökade kostnader, brist på lågsvavligt bränsle och att den alternativa tekniken inte kan användas av alla båtar.
Självklart är renare bränsle dyrare än smutsigt. Men kravet på 0,1% svavel från 2015 är egentligen mycket modest. Den högsta tillåtna svavelhalten i drivmedel på land – alltså diesel eller bensin – i EU är 0,001 procent. De nya sjöfartskraven tillåter alltså 100 gånger högre svavelhalt för fartyg jämfört med lastbilar.
Oljeindustrin har fått sju år på sig (från 2008 till 2015) att ställa om för att producera mer lågsvavligt bränsle. Sådant bränsle kan knappast förväntas vara tillgängligt i större mängder om ingen efterfrågar det, och kravet börjar ju gälla först från 2015.
Det är sant att alternativ teknik, som till exempel skrubbers eller flytande gas, inte kan användas av alla båtar, men det gäller både 2015 och 2020. Här gör fem års uppskov mycket liten skillnad, eftersom fartygens livslängd ofta är 25-30 år. Den goda nyheten är att de som kan använda den tekniken kan minska kostnaderna avsevärt – enligt EU-kommissionen med mellan 50 och 88 procent.
EU-kommissionen har tydligt uttalat att det kan behövas ekonomiskt stöd till dem som behöver hjälp att ställa om, till exempel genom att prioritera insatser för innovation och teknikutveckling, och liknande förslag diskuteras just nu också i Europaparlamentet.
Självklart måste sjöfartens svavelhalter sänkas till 0,1% också i resten av Europa. Det är ett krav som miljöorganisationerna drivit länge. Men just nu måste Sveriges linje vara att hålla fast vid 2015, oavsett om resten av Europa följer med eller ej. Att uppskjuta kravet kommer att stå oss mycket dyrt i hälso- och miljökostnader, och i förlorad internationell trovärdighet.
SVANTE AXELSSON
generalsekretare Naturskyddsföreningen
