Hamiltons största problem verkar vara att övertyga sin egen regering om sina förslag.

Per Bolund och Mats Pertoft

Svenska folkets skulder har nått alarmerande nivåer. Riksbankschef Stefan Ingves slog nyligen larm på Brännpunkt 18/10 om att skuldsättningen i svenska hushåll och företag kan få mycket allvarliga konsekvenser. Även EU-kommissionen är bekymrad över läget i Sverige. Kommissionen har meddelat att de svenska hushållens skuldsättning är så hög att man startat en fördjupad granskning av Sverige. I EU-kommissionens Alert Mechanism Report riktades skarp kritik mot Sverige. Om Sverige även fortsättningsvis misslyckas med att komma till rätta med problemet och situationen anses mycket allvarlig, kan EU komma att besluta om straffåtgärder mot Sverige. Det är dags att regeringen hörsammar larmen och tar initiativ till förändringar.

Skuldkvoten, det vill säga relationen mellan hushållens skulder och de disponibla inkomsterna, har ökat kraftigt det senaste årtiondet och har nu nått en alarmerande hög nivå. Inte minst många barnfamiljer i storstadsregionerna har mycket stora skulder.

Samtidigt har Internationella valutafonden varnat för att fallande bostadspriser hotar Sverige och Statens bostadskreditnämnd menar att priserna kan komma att falla med hela 20 procent.

Bakgrunden är att de svenska hushållens skuldkvot (skuld som andel av disponibel inkomst) har eskalerat från en nivå under 90 procent år 1995 till cirka 170 procent år 2009 enligt Riksdagens Utredningstjänst, och prognoserna för 2010 och 2011 pekar på nya rekordnivåer nära 200 procent. Internationella jämförelser visar också att Sveriges privata skuldsättning ligger på skyhöga nivåer jämfört med andra länder, till exempel dubbelt så hög som Italiens.

Hushållens skuldsättning medför risker för det finansiella systemets stabilitet och ekonomins långsiktiga utveckling. Miljöpartiet har vid flera tillfällen manat regeringen till agerande och det var även vi som begärde riksdagsdebatten om hushållens skuldsättning som ägde rum tidigare i år. Regeringen har gjort en stor poäng av Sveriges låga statsskuld men glömmer att det privata skuldmolnet ser väldigt mörkt ut. Det växande privata skuldberget riskerar att leda till framtida finansiell instabilitet med allvarliga problem för Sveriges samhällsekonomi och svenska hushåll.

Införandet av bolånetaket var nödvändigt men inte tillräckligt. Miljöpartiet vill vara en konstruktiv och ansvarstagande part i breda samtal med regeringen och Socialdemokraterna i frågan. Vi politiker kan inte bara lasta över problemet på Riksbanken utan måste ta ett eget ansvar. Det är Sveriges Riksdag som kan stifta lagar, inte Riksbanken. Vi måste agera medan det ännu finns möjlighet att införa successiva åtgärder som kan fasas in stegvis. Vi måste agera innan det är för sent.

I finansutskottets senaste utfrågning av Riksbanken svarade riksbankschefen Stefan Ingves mycket tydligt på Miljöpartiets frågor angående hushållens skuldsättning att denna fråga var ytterst viktig, men att lösningen inte låg hos Riksbanken utan hos politikerna. Idag tvingas Riksbanken agera i frågan eftersom politiken inte gör det. Detta är ett oansvarigt beteende från regeringens sida som Miljöpartiet kritiserat vid ett flera tillfällen.

Vi noterar att Carl B Hamilton föreslår en sänkning av ränteavdragen i sin artikel på Brännpunkt 24/10. Hamiltons största problem verkar vara att övertyga sin egen regering om det förslaget. Vi har skickat ut tydliga signaler om att vi vill föra breda politiska diskussioner för att skapa en stabil parlamentarisk majoritet för förslag som kan minska hushållens stora skuldsättning. Vi väntar fortfarande på regeringens respons.

Vi politiker kan inte sitta med armarna i kors och hoppas på att Stefan Ingves och Riksbanken ska lösa det allvarliga och eskalerande skuldproblemet. Det är inte heller ett område som lämpas för populistiska utspel utan här krävs breda blocköverskridande initiativ. Miljöpartiet kräver därför att regeringen kallar till breda parlamentariska överläggningar för att enas om konkreta åtgärder mot den ohållbara privata skuldbördan.

PER BOLUND (MP)

riksdagsledamot, ekonomiskpolitisk talesperson

MATS PERTOFT (MP)

riksdagsledamot, skattepolitisk talesperson