När SvD (20/4) publicerade intervjun med den svenske BP-ordföranden Carl-Henric Svanberg reagerade många över hans svar om den globala uppvärmningen.

Vad menar han egentligen med ”De flesta är nog överens om att världen kan tåla ett par graders uppvärmning, sedan får vi större effekter”? Vill han beskriva uppfattningen bland världens ledare att gränsen för vad vi globalt kan hantera vad gäller klimatförändringar går vid två grader? Eller menar han att han inte tror det blir några större konsekvenser för dagens länder med ett par (tre?) graders ökad medeltemperatur?

Det senare innebär att Svanberg inte skulle hålla med om forskarnas beskrivning där redan dagens halter av höjda klimatgaser i atmosfären kommer ge stora klimatförändringar av betydelse för den globala livsmedelsförsörjningen, innebära hela öriken under havsnivån och ställa krav på enorma omställningar av vatten och energisystem i världens städer. Oklart blir det också om ”större effekter” av klimatsystemet är något som oroar ordföranden för ett av världens största oljebolag. Uttalandet tyder tyvärr inte på det. Det kan ju ha varit en felformulering, även om språkförbistring knappast varit orsak denna gång.

Jag reagerar ändå mest på den andra delen av svaret, det att framtiden inte handlar om att sluta med fossila bränslen utan att ”hitta rätt balans”. När en ledare för en oljeindustri säger så förstår man att bolaget inte är i färd med att presentera sin omställningsstrategi där förnybara bränslen och smarta energitjänster blir den nya profilen. Istället kommer bolagets strategi handla om att hitta nya ställen att utvinna olja ifrån.

Eftersom utvinning av mer svårtillgänglig olja, som den under riktigt djupa havsbottnar, kring Arktis, eller från sand eller skiffer är dyra processer signalerar ett uttalande om ”den rätta balansen” att stigande priser ändå påverkar marknaden. Oljan kommer bli dyrare och färre har då råd att använda den. Men Svanberg vill uppenbarligen inte att oljeanvändningen ska minska med hänsyn till miljön eller klimatet.

Frågan är om det är rimligt att en modern företagsledare som Svanberg är så fast övertygad om att samhället i framtiden kommer fortsätta med fossila bränslen? När Svanberg ledde Ericsson var han en flitig talare på seminarier om framtidens teknik och möjligheterna med förändringar i människors beteende. Var det bara tom retorik?

Året för BP har varit tufft. Vägen framåt kan knappast vara att förneka problemen med fossila bränslen. Svanberg borde naturligtvis istället peka på möjligheterna för en stor energiaktör med en global utfasning av fossilberoendet. Då skulle varken han eller BP inte bli missförstått.

ÅSA ROMSON (MP)

klimatpolitisk talesperson