Moderatmännen Urban Johansson och Sten Holmström aktualiserar frågan om surrogatmödrar – kvinnor som föder barn åt andra (SvD.se 30/5). De ser surrogatmödrar som ett naturligt sätt för homosexuella par och ensamstående män att skaffa sig ett barn på. Man vill legalisera surrogatmödraskap i Sverige.
Det finns också som de ger uttryck för en besvikelse hos många HBT-personer över att regeringen inte ställt tydliga krav på adoptionsorganisationer att samarbeta med organisationer som accepterar samkönade par som adoptivföräldrar. Det räcker inte att myndigheten för internationella adoptioner följer utvecklingen.
Men Socialminister Göran Hägglunds iniativ har uteblivit. Jag vill understryka att adoptionslagen ska förverkligas för de vuxna och barn som hittills väntat förgäves.
Men i stället för att rikta krav på den moderatledda regeringen kommer nu krav på att öppna upp för att använda surrogatmödrar. Visst kunde detta vara ett enkelt sätt för homosexuella och heterosexuella att skaffa sig barn. Men som vanligt är inte frågan så enkel och är inte som moderatmännen menar, ett svar på vårdnadstvister. Och det finns gott om exempel på välbärgade heterosexuella familjer i västländer som skaffar sig barn genom att låta en annan kvinna föda det. För dessa familjer är det långt ifrån alltid fråga om ofrivillig barnlöshet, utan karriärutveckling och andra skäl ligger bakom beslutet.
De som ställer upp som surrogatmammor är vanligen fattiga eller på något annat sätt utsatta kvinnor. Att köpa deras livmoder för att producera ett barn till par eller individer, som kan betala, är inte bara oetiskt. Det strider också mot alla ambitioner om rättvisa och jämlikhet. För mig är det bara en annan form av människohandel.
Uppenbart har vi i grunden olika syn på kvinnors kroppar som handelsvaror men också på handel med barn. Jag noterar med förvåning den negativa tonen till inseminering av kvinnor i Sverige. Och reagerar mot att länka frågan om surrogatmödrar till vår abortlagstiftning.
Men frågan om surrogatmödrar är viktigt att diskutera. Även om vuxnas starka längtan efter att ha barn ska respekteras leder det fel att utgå från att alla vuxna har rätt att bli förälder. Däremot har alla barn rätt till föräldrar. Något som ska vägas mot bättre möjligheter till adoption. Men framför allt måste frågan om surrogatmödrar vägas mot global rättvisa och jämlikhet.
Jag avvisar inte en utredning, men vill ha en helt annan inriktning moderatmännen. Surrogatmödrar är inte svaret på vuxnas berättigade längtan efter närhet till ett barn.
CARINA HÄGG
riksdagsledamot (S)
