Samhället kan med enkla medel göra det både praktiskt och ekonomiskt attraktivt att handla mat som är bra för både klimatet och vår egen hälsa.

Knappast någon har kunnat undgå alla larmrapporter om vanskötsel av djur på svenska gårdar. Detta har fått många att reagera på hur vi producerar kött i Sverige. Men köttindustrin utgör dessutom ett av de största hoten mot vårt klimat. Vidare beror svälten i världen i huvudsak på att den odlingsbara marken håller på att ta slut, då den ökande köttproduktionen kräver många gånger större markareal än motsvarande produktion av vegetabilisk mat.

Vad kan göras åt detta? Staten, å sin sida, har ett övergripande ansvar att göra det mer lönsamt att bedriva klimat- och miljövänlig verksamhet. Därför behöver särskild skatt införas på all miljöfarlig verksamhet, motsvarande den kostnad som går åt för att återställa miljön - så långt det är möjligt - och som kan underlätta för oss konsumenter att välja det som är bra för klimatet.

Hur kan den enskilde konsumenten bidra till en bättre miljö och ett bättre klimat?

Är det bästa alternativet att byta till energiglödlampor, köpa etanolbil eller att låta bli att resa på solsemester? Nej, den i särklass kraftfullaste åtgärden man som konsument kan vidta är att äta klimatsmart, alltså minska på köttkonsumtionen så mycket som möjligt. I elfte timmen måste vi ställa om livsmedelsproduktionen för att rädda planeten och dess innevånare. Som det fungerar idag är det dock inte ekonomiskt fördelaktigt för konsumenterna att gå över till klimatsmart mat.

Sverige har i många sammanhang varit ett föregångsland för hållbar ekologisk utveckling. För att underlätta en omställning i konsumentledet föreslår vi som ett första steg en subvention på vegetabilisk mat - frukt och grönt men även mat som utgör ett direkt klimatsmart alternativ till kött, alltså produkter som quorn, sojakött, vegeburgare och liknande. För att finansiera detta föreslår vi införandet av en miljöskatt på kött. Det skulle innebära:

1. Att fler människor på jorden kan äta sig mätta varje dag.

Eftersom köttproduktionen utnyttjar 70 % av världens jordbruksmark lider en miljard människor av hunger och kronisk undernäring (FN 2009). Jämfört med 2008 är detta en ökning med omkring 100 miljoner som till stor del beror på att köttkonsumtionen ökat globalt.

2. Bättre klimat och minskad global uppvärmning. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation avslöjade 2006 att den ökande köttproduktionen då stod för 18 % av världens växthusgaser. Vår överdrivna köttkonsumtion är dessutom huvudorsaken till övergödning och bottendöd i Östersjön. Fosfor, kväve och andra gödningsmedel rinner ut i havet från den c:a 80 % av Sveriges jordbruksmark som används till odling av djurfoder. En tredjedel av botten är redan död (Forskningsrådet Formas 2006, Miljödepartementet 2007).

3. Bättre folkhälsa, högre BNP och eget välbefinnande. Världscancerfonden uppskattar att vart tredje cancerfall i västvärlden kan förebyggas och avråder nu helt från alla processade charkvaror, som korv och pastej. Deras mål angående rött kött är en snittkonsumtion av 300 gram/vecka, vilket är en bråkdel av hur mycket kött vi konsumerar i Sverige. Kött innehåller dessutom mättat fett som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar. De som äter mer frukt och gröntär friskare (färre sjukskrivningar), lever längre och upplever en större känsla av välbefinnande.

För att underlätta för oss konsumenter att ställa om och ta vårt ansvar för klimat och miljö föreslår vi en subventionering av klimatsmart mat – exempelvis lägre eller slopad moms - som finansieras genom att en miljöskatt tas ut på kött. Det skulle det göra det både enklare och mer ekonomiskt att handla mat som är bra - för både vår planet och den egna hälsan.

Jens Holm

kandidat till riksdagen (V) och tidigare EU-parlamentariker Stockholm

Mats Olausson

kandidat till riksdagen (FP) Skåne