Före jul möttes stockholmarna av beskedet att budgivningen på Studentskrapan har inletts. Osäkerheten är stor gällande byggnadens cirka 600 studentbostäder. Kommer den blivande ägaren att låta dem vara kvar på lång sikt?
Hittills har budskapet från stockholmspolitikerna varit minst sagt otydligt.
–Garantera är ett ord man ska hantera varsamt, förklarade bostadsborgarrådet Kristina Alvendal (m) i Stockholms Fria Tidning (15/12).
Försäljningen av Studentskrapan har motiverats genom utpräglat ideologiska resonemang. Argumenten har tagit formen av dogmatiska sentenser, i stil med att ”staden inte ska driva kommersiell verksamhet”, eller att en privat aktör per definition är bättre lämpad att äga studentbostäderna i Skrapan.
Studentorganisationen SSCO tar inte ställning i den politiskt heta frågan om privat eller offentligt ägande. Däremot ligger det på vårt ansvar att reagera när studenterna blir brickor i det ideologiska spelet mellan Stockholms två politiska block.
Vi vill att ett visst mått av verklighetsförankring, snarare än politiska doktriner, ligger till grund för de beslut som fattas. Vi vill diskutera konsekvenserna av att en privat fastighetsaktör tar över efter allmännyttiga Svenska Bostäder.
Vår hållning är att Studentskrapans värde går långt utöver den blivande ägarens eventuella vinstintressen – dess existens stärker Stockholm som kunskaps- och tillväxtregion.
Kan vi lita på att politikerna hittar en köpare som tar hänsyn till detta?
Det vore illa om Kristina Alvendals halvhjärtade utfästelser lugnar opinionen i dag – men följs av att studenterna på sikt sparkas ut från sina bostäder på Södermalm.
