Jerzy Sarnecki och Björn Fries (6/3) går i klinch med alliansens rättspolitik. Lagförslaget om en högre straffnivå för våldsbrott tas som exempel på ”populistiska idéer byggda på felaktigheter”.
De skriver att det finns en ”omfattande kunskap” om vad som fungerar i kriminalpolitiken. Var finns då den forskning som visar att lägre straff för grova brott leder till minskad kriminalitet?
Frågan är relevant mot bakgrund av de generellt sett alltför låga straffen för grov misshandel, våldtäkt och kvinnofridskränkning i Sverige.
Grov misshandel kan enligt lagboken leda till fängelse i lägst ett och högst tio år – i praktiken blir straffet i genomsnitt inte mer än ett och ett halvt år.
En helt övervägande del av fängelsedomarna hamnar i den nedersta fjärdedelen av straff-skalan, enligt en granskning som Åklagarmyndigheten gjort.
För Moderaterna är det ange- läget att bryta med en tradition av överslätande inställning och låga straff för övergrepp. Vi behöver öka utsatta människors skyddsvärde. Det är viktigt för tilltron till vårt rättsväsende att vi har straff som står i proportion till brottets allvar.
Sedan 70-talet har vår straffrättsliga debatt präglats av överslätande inställning till allvarliga våldsbrott. Intresset att värna om gärningsmannens intressen har varit så stort att det skymt brottsoffrens intressen av upprättelse.
Naturligtvis är straff inte den enda eller ens främsta faktor som gör att brottsligheten minskar och tryggheten ökar. Mer arbetslinje är en grundsten i att förebygga brottslighet. Mer kunskap i skolorna är en avgörande faktor för att förhindra ungdomskriminalitet. Föräldrars ansvar och vuxna förebilder är en tredje viktig del. När brott ändå begåtts spelar straffen roll för normbildningen. Med skärpta straff markeras motståndet mot våld och övergrepp, och att allvarliga brott också leder till allvarliga reaktioner från rättsstatens sida.
HENRIK VON SYDOW
riksdagsledamot (M)
