Sverige har redan gjort betydligt mer än de flesta andra länder och en ytterligare växthusgasreduktion i landet är inte kostnadseffektivt.

Lennart Bengtsson

Anders Wijkman och Johan Rockström (Brännpunkt 10/1) har i likhet med Al Gore kommit fram till att extremt väder har ökat och deras artikel illustreras med skador i Malmö av stormen Emil.

Jag skulle ha kunnat visa dem skadorna efter stormen den 1 november 1969 i östra Svealand och delar av Gästrikland eller beskrivningar av svåra stormar ännu längre tillbaka i tiden, minst lika kraftiga eller mer extrema än de senaste årens vinterstormar. Det är temperaturskillnader och inte temperaturen som driver stormarna och det är därför som det blåser mer under senhöst och vinter. Vetenskapsakademin, där även Wijkman råkar vara medlem, betonade bland annat detta i sitt klimatyttrande för två år sedan. Tyvärr finns det inga vetenskapliga artiklar under 2011 som har ändrat på denna omständighet.

Det är emellertid inte bara Wijkman och Rockström som är oroade över klimatändringar på lång sikt utan klimatforskare och meteorologer i allmänhet.

Dessa ändringar sker tills vidare dock mycket långsamt. Jordens medeltemperatur har ökat med cirka 0,8 grader Celsius de senaste 100 åren. Modellberäkningar av jordens klimat, som till sin natur är osäkra, indikerar risker för en förhöjd temperatur under detta sekel kanske på så mycket som ytterligare 2–3 grader.

För att reducera denna risk måste givetvis växthusgasutsläppen på sikt minska och detta inte bara i västvärlden. Att ensidigt göra detta i Sverige har föga mening då Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser är försumbart (mindre än 0,2 procent). Sverige har dessutom redan gjort betydligt mer än de flesta andra länder och en ytterligare växthusgasreduktion i landet är inte kostnadseffektivt. Detta bör i första hand göras i de länder där de stora utsläppen och utsläppsökningarna sker.

Det finns dock ingen anledning att framhäva extrema oväder då detta inte blir en följd av ett varmare klimat. Det är inte detta som är primärproblemet med ett varmare klimat utan snarare ändringar i de subtropiska klimatzonerna. Detta skulle Wijkman och Rockström säkert begripa om det hade studerat meteorologi och inte som nu prata i nattmössan.

LENNART BENGTSSON

professor i meteorologi