SD:s nye rättspolitiske talesperson, Richard Jomshof, föreslår en rad åtgärder för att komma tillrätta med gängrelaterad och organiserad brottslighet. Det handlar främst om att på olika sätt öka polisens redan långtgående befogenheter och om att förlita sig på tekniska genvägar i form av mer telefonavlyssning, buggning och kameraövervakning. Förslagen är inte bara ineffektiva ur brottsbekämpningssynpunkt, de är dessutom oroväckande ur ett rent demokratiskt och rättssäkert samhällsperspektiv.

Polisen har redan alldeles för långtgående möjligheter att släppa loss sin tekniska övervakningsarsenal på oss alla, oavsett om vi är kriminella eller ej. Dessa metoder är inte heller det magiska brottsbekämpningsverktyg som ofta görs gällande. Det som förebygger och löser brott är i första hand närvarande poliser på gator och torg. Trots detta ägnar polisen i dag bara någon ynka procent av sin arbetstid på just gator och torg.

SD föreslår också att det ska bli olagligt att vara medlem i en kriminell organisation. Förslaget är dock förenat med ansenliga demokratiska risker. Vem ska få makten att bestämma vilken organisation som ska anses olaglig? Steget från det SD föreslår till att börja kriminalisera organisationer för att de inte tänker ”rätt” är inte så långt. Staten ska inte lägga sig i vilken organisation man är med i eller vilka värderingar den har, utan bör istället fokusera på att förebygga och bekämpa konkreta kriminella aktiviteter.

SD anser också att människor som döms för den här typen av brott ska ”få samtliga sina tillgångar beslagtagna och förverkade av staten” om de inte kan styrka att tillgångarna härrör från laglig verksamhet. Här rubbas själva grunden för all sund rättsskipning. Man ska vara oskyldig till motsatsen bevisats, inte skyldig tills man själv lyckas bevisa att man är oskyldig.

Det mest intressanta är kanske ändå det som SD och Jomshof inte tar upp. Man säger ingenting om förebyggande åtgärder. Man nämner inte de sociala missförhållanden som lockar ungdomar till gäng och kriminell verksamhet. Man tar inte upp bristen på närvarande vuxna i och utanför skolan eller bristen på poliser på gator och torg. Man har inte heller någon plan för hur man ska förhindra återfall i brottslighet genom att arbeta med de intagna så att de kan bygga ett liv bortom brottets bana efter avtjänat straff.

Tekniska genvägar och hårdare straff minskar inte brottsligheten. Brottslighet uppstår nämligen inte ur intet. Den uppstår när vi systematiskt marginaliserar människor och förlorar den mänskliga kontakten med dem. Lösningen är inte att, som SD föreslår, underminera demokratin och rättssäkerheten. Lösningen är att återskapa kontakten med människor och få dem att känna sig som en viktig del av samhället.

ANNA TROBERG

partiledare Piratpartiet