öreställ dig att du är fjorton år. Klockan är halv ett på natten och du sitter ensam på skolgården, den enda plats där du känner dig trygg. Du vågar inte gå hem därför att du vet att du sannolikt kommer att utsättas för misshandel och övergrepp. Vad skulle du behöva i det läget?
Vi kan vara stolta över mycket i vårt svenska välfärdssamhälle. Men efter att ha försökt hjälpa utsatta barn i akut behov av hjälp som kontaktat Bris efter sedvanlig kontorstid, ställde vi oss frågan hur det är med beredskapen när det gäller att snabbt och dygnet runt kunna hjälpa barn som far illa?
I vissa fall har det varit omöjligt för Bris att komma i kontakt med socialjouren. Därför bestämde vi oss för att kartlägga hur det står till med socialjourerna (kommunernas beredskap att akut kunna bistå med hjälp utanför socialtjänstens kontorstid) i landets 290 kommuner.
Det visade sig att varken Socialstyrelsen som har tillsynsansvaret för socialjourerna, eller Sveriges kommuner och landsting, SKL, har någon helhetsbild över hur kommunerna löser denna uppgift.
Bris kartläggning, som bestod
av en granskning av alla kommuners hemsidor med en påföljande mejlenkät, visar att kommunernas förmåga att tillhandahålla socialjour är väldigt olika.
Storstadsregionernas socialjourer har bäst organisation, med tjänstemän i beredskap efter kontorstid. Även vissa små kommuner har bra beredskap, då flera kommuner gått samman för att lösa det gemensamt.
Dock saknar många små kommuner en organiserad socialjour. Ansvaret vilar istället på politiker i vilkas uppdrag det ingår att alltid vara tillgänglig.
I granskningen framkom följande:
•176 kommuner har information om socialjour på sin hem- sida. Den informationen är dock inte alltid lätt att hitta, inte ens för en vuxen. Sökbegreppen är abstrakta och i vissa kommuner har socialjouren ett annat namn.
•45 kommuner uppger att de medvetet inte låter allmänheten veta hur man kontaktar socialjouren, utan hänvisar till att kontakt uteslutande ska tas på initiativ av polis, SOS Alarm, sjukvård eller annan instans. Men Bris erfarenhet är att även i kontakten med nämnda instanser, kunde det vara svårt att hitta rätt person och ärendet behövde förklaras många gånger.
•19 kommuner anser att allmänheten informeras via deras hemsida, samtidigt som det varit omöjligt för Bris utredare att hitta den informationen.
•Sju kommuner svarar att de inte har någon form av social beredskap alls utanför kontorstid.
Utifrån de här erfarenheterna verkar det som att man i kommunerna tänker sig att kontakten med socialjouren ska tas av en vuxen. Men när ett barn hamnar i en akut kris utanför kontorstid, är det ju ofta just det som saknas – en vuxen som kan hjälpa till.
Bris erfarenhet av utsatta barn är att utsattheten blir än större vid lov och helger då skola och fritidsverksamheter är stängda. Barnet blir ensamt i en familj som inte fungerar.
Enligt socialtjänstlagen ”bör” kommunerna tillhandahålla social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Lag- texten är inte tvingande på den här punkten, något som Bris ser som problematiskt.
Om inte kommunen har en sådan organisation övergår ansvaret till socialnämndens ordförande. Enligt Bris erfarenheter är politiker i socialnämnden inte alltid införstådda med ansvaret att vara tillgängliga dygnet runt och saknar ofta kunskap om hur de ska agera vid akuta fall. Även om deras uppgift vanligtvis är att vid behov kontakta en tjänsteman som kan ta över ärendet, så kan man ifrågasätta lämplig- heten i att en politiker är den som ska avgöra allvarlighetsgraden av ett barns utsatthet.
Bris kräver nu följande åtgärder:
•En tydligare lagstiftning som sätter press på de små kommunerna att gå samman och organisera socialjour på ett professionellt sätt.
•Det vore också önskvärt att alla kommuner ansluter sig till SOS Alarm när det gäller socialjour, så att det bara finns ett nummer att ringa i alla typer av akuta situationer.
•Det finns ett stort behov av en jourtelefon för barn och unga som har öppet dygnet runt, med professionell personal som kan hjälpa barnen att hitta rätt och ta kontakt.
Under 2009 gjordes 77191 försök att ringa Bris utanför öppet- tiderna. Med tanke på vad barnen berättar om vad de är med om på kvällar, nätter och helger i form av misshandel, övergrepp och omsorgsbrist finns det skäl att anta att många samtal skulle ha varit av akut natur.
Bris ansvarar gärna för en jour- telefon dygnet runt, om resurser ges.
GÖRAN HARNESK
generalsekreterare Bris KARIN JOHANSSON
utredare Bris
