Nyligen publicerade Skolverket statistik över årets intagning till gymnasieskolans yrkesprogram. Statistiken är dyster läsning. Antalet sökande har minskat kraftigt och på två år har andelen elever som läser yrkesprogram sjunkit från 35 till 29 procent. Mest av alla har handels- och administrationsprogrammet tappat och antalet elever har nästan halverats på två år.

Flykten från yrkesprogrammet är ett underkännande av regeringens gymnasiereform som trädde i kraft 2011. Tanken med reformen var att skillnaden mellan de högskoleförberedande programmen och de yrkesinriktade skulle bli större. Skoltrötta elever skulle slippa alltför mycket teoretiska ämnen och därför slopades den obligatoriska högskolebehörigheten. Med mindre matte och svenska och mer fokus på yrkesinriktade kunskaper skulle fler elever lockas att söka yrkesprogram.

Med facit i hand ser vi att regeringen tänkte helt fel. Utvecklingen har gått åt motsatt håll. Skolverkets analys, som vi delar, är att en trolig förklaring till elevtappet är att yrkeselever i dag inte automatiskt blir behöriga till högskolestudier vilket innebär att dörren till högskolan upplevs som stängd.

Ungdomar vill inte göra utbildningsval som begränsar deras framtida möjligheter. Yrkesutbildningar på gymnasiet får inte uppfattas som en återvändsgränd som försvårar karriärbyten längre fram i livet. Därför kräver vi att regeringen tänker om och återinför den obligatoriska högskolebehörigheten.

Handels- och administrationsprogrammet är just nu inne i en nedåtgående spiral där få sökande sänker intagningspoängen och kraven på eleverna. Ofta är programmet elevernas andra- eller tredjehandsval. Företagen inom handeln märker i sin tur att de motiverade och högpresterande ungdomarna ofta finns att hitta någon annanstans och ser sig tvungna att rekrytera ungdomar från andra gymnasieprogram.

För att bryta trenden måste statusen och kvaliteten på handelsprogrammet höjas, något som nuvarande utbildningspolitik inte har lyckats med. En viktig åtgärd är att återinföra högskolebehörigheten. Vi kan dock inte sitta och invänta att regeringen reparerar sina gamla misstag. Tillsammans inleder vi därför ett pilotprojekt för att utforma en certifiering av handelsprogram. Certifieringen ska ge skolor en möjlighet att utveckla och kvalitetssäkra en attraktiv utbildning som möter branschernas behov av medarbetare med rätt kompetens. Förebilden är certifieringen av skolor som utbildar diplomerade gymnasieekonomer och målsättningen är att de första handels- och administrationsprogrammen ska kunna certifieras 2013.

Vi försöker även på andra sätt locka fler ungdomar till programmet. I vårens avtalsförhandlingar enades vi om en yrkespraktik som ska införas för ungdomar som gått handelsprogrammet. Det tror vi kommer att öka utbildningens attraktionskraft och underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden.

Handeln är en bransch som många ungdomar vill jobba inom, men precis som inom andra branscher är det svårt för företagen att hitta personal med rätt kunskap och kompetens. Om ungdomar ska kunna få jobb och företagen ska kunna växa och utvecklas behövs en fungerande och attraktiv yrkesutbildning.

Vi arbetsmarknadsparter vidtar nu flera konkreta åtgärder för att stoppa yrkesprogrammens förfall. Men vi arbetar i motvind. Sverige är ett land med skyhög ungdomsarbetslöshet samtidigt som många företag har brist på yrkesutbildad arbetskraft. Trots det visade utbildningsminister Jan Björklund ingen större oro när han på en presskonferens i augusti gick till försvar för sin gymnasiereform. Förutom några justeringar av vårdprogrammet anser inte Björklund att något behöver göras. Det är ynkligt av en regering som säger sig sätta sysselsättning och utbildningsfrågor högst på agendan.

LARS-ANDERS HÄGGSTRÖM

ordf, Handelsanställdas förbund

DAG KLACKENBERG

vd, Svensk Handel

ARNE MÅRTENSSON

förbundsdirektör, arbetsgivarföreningen KFO

Fler debattartiklar om yrkesutbildningen: