I vår har vi sett glädjande nya rön om rökning från exempelvis Folkhälsoinstitutet som visar att rökningen går tillbaka i Sverige. Men 1,2 miljoner människor i Sverige röker varav drygt 900 000 dagligen. Nära 7 000 svenskar dör varje år av rökning. Värst drabbade av sjukdomar och för tidig död på grund av rökning är kvinnor. Fler kvinnor än män röker, fler flickor än pojkar börjar röka och i år dör för första gången fler kvinnor än män av lungcancer. Här krävs ökat engagemang och insatser!

Nikotin som finns i cigaretter och snus är en drog som snabbt ger ett mycket starkt fysiskt och psykologiskt beroende. Nikotinberoendet kan ses som en kronisk sjukdom och även nikotinabstinens är sjukdomsklassat. Att vara nikotinist innebär ett beroende som kan var lika svårt att bryta som ett heroinberoende. Vissa läkare betraktar fortfarande rökning som en livsstilsåkomma vilket är förlegat och olyckligt för rökarna. Flera landsting, kliniker och sjukvårdspersonal arbetar engagerat och strukturerat med rökavvänjning men de behöver bli fler.

Det är dags nu, verkligen, för politiker och sjukvårdsansvariga att se till att alla rökare får det professionella stöd de behöver för att sluta. Det gäller inte minst kvinnor som är mångdubbelt utsatta.

1,6 miljonerklubben arbetar för att förbättra förutsättningarna för kvinnors hälsa. 2,6 miljonerklubben är den nya, yngre systerklubben för kvinnor 25-45 år. Att minska tobaksbruket är självklart en nyckelfråga för oss. Tobak är den enskilt viktigaste orsaken till sjukdom och förtidig död i i-länderna. Forskare och läkare vet att kvinnor är mer sårbara för tobak än män.

Alltså. Fler kvinnor än män röker i Sverige; 16 procent mot 12 procent röker dagligen. Nu har lungcancer gått om bröstcancer som den vanligaste cancerdödsorsaken hos kvinnor. Något som tillskrivs rökvanorna.

Kvinnor drabbas också oftare än män av lungcancer i åldrarna 25-74 år. Bland kvinnor ökar lungcancer, bland män minskar den.

Varje dag börjar cirka 50 svenskar röka. Och det är främst unga tjejer som blir nya rökare. En undersökning i Stockholm i vintras om rökvanorna i gymnasiets årskurs två visade att 53 procent av flickorna på Östermalm rökte, en ökning med 39 procent på två år.

Den typiska debutåldern när tjejer i Sverige börjar röka är 14 år, bland de absolut yngsta i Europa. Detta kommer att påverka dessa kvinnors hälsa senare i livet, med ökad förekomst av rökningsrelaterade sjukdomar och förtida död.

Kvinnor tycks få svårare symtom av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) än män och även mer nedsatt livskvalitet. KOL är den enda av våra folksjukdomar som ökar och skördar allt fler dödsoffer. Och som nästan enbart drabbar rökare och före detta rökare. KOL är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Rökstopp är en förutsättning för att förhindra att sjukdomen förvärras.

Särskilt drabbade är även korttidsutbildade kvinnor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden vilka röker i större utsträckning än sina högbildade medsystrar.

Graden av jämlikhet i vården påverkas också i hög grad av var man bor. En faktor är att rökningen är olika utbredd i olika landsändar. På Gotland röker exempelvis 20 procent av kvinnorna dagligen (FHI – genomsnittliga siffror 2005-2008 ) mot endast 10 procent i Västerbotten och 16 procent i riket.

Sjukvården tar rökningen på olika mycket allvar i olika landsting. På allt fler håll, till exempel i de större städerna och i norra Norrland, finns rökavvänjningsprogram, läkarna frågar regelmässigt om patienterna röker och om de vill ha hjälp att sluta röka. På andra orter förekommer detta praktiskt taget inte alls.

Och det är detta vi efterlyser. Att landstingen ger kliniker, vårdcentraler, enskilda läkare och sjuksköterskor tillräckliga resurser så de faktiskt kan göra sitt jobb. Politiker och vårdansvariga måste se till att vårdcentralerna får möjligheter att erbjuda både rökavvänjning. Att vara fast i ett beroende är för många människor väldigt skamfyllt. De behöver professionellt stöd.

Rökarna, som sitter fast i ett skadligt beroende, måste få likvärdig hjälp i hela landet. Samhället måste ställa upp tydliga riktlinjer för rökavvänjningsarbete. De regionalt vårdansvariga måste skjuta till budgetar till rökavvänjning.

Rökningen kostar samhället cirka 26 miljarder kronor varje år. Utökade budgetar till rökavvänjning ger mångfalt igen i samhällsvinster.

Den stora vinsten är dock att kunna minska mänskligt lidande. Nära 7 000 svenskar dör varje år av rökning. Det går att ändra på detta. Politiker och vårdansvariga måste ta sitt ansvar på allvar. Vi kräver ökade resurser att bekämpa rökningen.

ALEXANDRA CHARLES

1,6 miljonerklubben och 2,6 miljonerklubben

KARIN SCHENCK-GUSTAFSSON

kardiolog

GUNILLA BOLINDER

överläkare