Just nu behandlas ett förslag från riks­dagens nykterhetsgrupp om införande av en alkoholpolicy för riksdagsledamöter.

Riksdagen beslutade för flera år sedan att arbetet ska vara en av flera alkoholfria zoner i livet. På de flesta arbetsplatser är det inte tillåtet att dricka alkohol.

En av orsakerna är att alkohol försämrar omdömet och gör att man riskerar att fatta dåliga beslut. Trots detta finns ingen alkoholpolicy i riksdagen.

Är inte riksdagen på många sätt en av de viktigaste arbetsplatserna i Sverige? Fattar riksdagen inga viktiga beslut? Varför ska inte idén om arbetet som en alkoholfri zon gälla där?

Riksdagsledamöter har stora möjligheter att dricka alkohol i tjänsten – och många utnyttjar den möjligheten. Därför finns det många skäl att införa en alkoholpolicy i riksdagen.

För det första är risken för beroende överhängande när man konsumerar alkohol så pass ofta. Det är en tragedi som riksdagen velat skydda andra människor från, så ­varför ska inte riksdagsledamöterna skyddas?

För det andra behövs en policy som stöd för de ledamöter som tycker att det känns oartigt att tacka nej när de blir bjudna på alkohol.

För det tredje är riksdagsledamöter förebilder. Riksdagen har själv fattat många beslut om att minska ­alkoholens skador i samhället – varför inte börja med sig själv?

För det fjärde är risken uppenbar att ledamöterna inte utför sitt ­arbete på ett bra sätt när de dricker alkohol ofta. Vi väljare förtjänar att ha ombud som gör allt för att kunna fatta bästa tänkbara beslut. Det gör man inte under inverkan av alkohol.

Att avstå från att dricka alkohol i tjänsten borde vara självklart för den som är satt att styra Sverige.

ROBERT DAMBERG

ordförande Ungdomens nykterhetsförbund (UNF)