Tillgång till information är makt. När Stockholms stad kan sprida information och stockholmarna använda den med radikalt effektivare metoder än förr, innebär det att vi kan bygga en helt ny relation mellan staden och medborgarna.

Alldeles för länge har teknikutvecklingen behandlats som en opolitisk fråga, som mest handlat om att effektivisera den offentliga administrationen. Men informationstekniken är högst politisk, och skapar frågeställningar om relationen mellan en kommun som Stockholm och medborgarna som tidigare inte fanns. Internet gör det möjligt att i grunden förändra medborgarnas insyn i staden, och inflytande över politik och offentlig verksamhet.

Informationspolitiken gör det möjligt för staden att inte bara betrakta stockholmarna som kunder värda bästa tänkbara service, utan också att lita på medborgarnas kompetens att själva använda den information som staden producerar och har tillgång till. Folkpartiets nya kommunala informationspolitik som vi hoppas genomföra under nästa mandatperiod handlar om att återupprätta medborgarskapet och bygger på två principer:

För det första kan vi nu ge medborgarna insyn i stadens verksamhet på ett nytt sätt. Offentlighetsprincipen garanterar förvisso redan att alla allmänna handlingar som inte är belagda med sekretess är offentliga. Men i takt med att allt fler dokument och datakällor upprättas och arkiveras elektroniskt skapas nya möjligheter för medborgarna att ta del av och använda dem.

Utgångspunkten kan inte vara någon annan än att alla allmänna handlingar och alla data som kommunen producerar och som inte berör enskilda individer, med tiden ska vara tillgängliga via internet.

I stadens arkiv finns bilder, musik, kartor, konst med mera som staden äger upphovsrätten till. Det är medborgarna som har betalat produktionen och arkiveringen av detta kulturarv. Därmed är det rimligt att medborgarna har full tillgång till det i elektronisk form, och möjlighet att använda det som man vill. Stadsmuseet och Stadsarkivet arbetar därför redan med att markera sitt material med så fria Creative Commons-licenser som möjligt. Samma policy bör gälla för stadsbyggnadskontoret och alla andra delar av staden som äger upphovsrättskyddat material.

Vår utgångspunkt är att offentlighetsprincipen inte bara gäller för pappersbrev och e-post, utan även för all den kommunikation på bloggar, hemsidor, och i sociala nätverk som vi politiker och ledande tjänstemän gör i tjänsten. Men det saknas ett regelverk för hur vi ska offentliggöra kommunikationen, till exempel medborgares kommentar på våra bloggar, eller om vi diskuterar en fråga på någon annans blogg.

Mycket av den information som är offentlig i stadens arkiv är förstås känslig utifrån integritetssynpunkt. Insynsmöjligheterna skapar också i förlängningen en diskussion om vilka data som myndigheter verkligen ska samla på sig. Men integritetsproblematiken på vissa områden får inte förhindra att vi gör arkiv utan information om enskilda individer tillgängliga via internet redan nu.

För det andra ger informationstekniken helt nya möjligheter för medborgarna att ha inflytande över politiken och verksamheten i staden.

Stadens beslut grundar sig på omfattande informations- och datasamlingar som produceras av olika förvaltningar och Utrednings- och statistikkontoret, USK. Mycket statistik finns tillgänglig via usks hemsida, men den är inte möjlig att vidareanvända.

Om datakällorna istället publicerades i öppna format skulle kreativa medborgare kunna undersöka samband som tjänstemän och politiker aldrig funderat över. Och entreprenörer skulle kunna använda informationen för att skapa tjänster som ligger utanför den kommunala kärnverksamheten. Under januari kommer London att publicera 200 samlingar av kommunal data för att öka insynen i verksamheten och erbjuda råmaterial till internetentreprenörer. Stockholm borde förstås redan ha gjort detta.

En annan avgörande förutsättning för inflytandet är att stockholmarna kan ta del av beslutsprocessen från början. Redan i dag är alla protokoll och tjänsteutlåtanden offentliga. Men det är omöjligt att följa ett ärendes gång hela vägen genom stadens olika remissinstanser och beslutsnivåer. Därför menar vi att i princip hela stadens ärendehanteringssystem också borde vara tillgängligt via internet.

Precis som bilen för hundra år sedan skapade behov av en helt ny trafikpolitik, har teknikutvecklingen de senaste decennierna skapat behov av en helt ny informationspolitik..

Informationspolitiken går inte heller att utveckla vid sidan om andra politikområden. Den påverkar stadens alla verksamheter inifrån, just för att den handlar om hur staden förhåller sig till den information man kontrollerar. Vår utgångspunkt är att det är stockholmarna som ska ha kontroll över stadens information, som de genom sina skattepengar har skapat.

LOTTA EDHOLM (FP)

gruppledare i Stockholms stadshus