Kommunerna i Stockholms län har enats om att mer än fördubbla antalet platser för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Det är ett stort och viktigt steg som förtjänar uppmärksamhet. Bakom beslutet finns en kommunal vilja och ett regionalt ansvarstagande som kan tjäna som förebild för hela landet.
Frågan om mottagande av ensamkommande barn har varit föremål för omfattande debatt under senare tid. Antalet platser räcker inte till och staten har via Migrationsverket gång på gång vädjat till landets kommuner att ställa upp med platser åt de unga.
Nu bidrar kommunerna i Stockholm på ett kraftfullt sätt genom att utöka sitt mottagande från 140 till mer än 340 platser. Var och en av dessa platser kan utnyttjas av flera barn per år, vilket i prak- tiken innebär att Stockholms län kan komma att ta emot en tredjedel av de 2800 som Migrationsverket räknar med ska komma till Sverige i år.
Beslutet att utöka mottagandet är resultatet av ett unikt grepp där politisk vilja och solidaritet har fått samtliga 26 kommuner att gemensamt sträcka ut en hand och välkomna de unga. Stockholmskommunernas vilja att ställa upp har överträffat alla förväntningar. Ingen annanstans i landet har det gått så snabbt att nå fram till ett så tydligt åtagande i form av platsantal och ett långsiktigt ansvarstagande. Migrationsverket besöker just nu dessa kommuner för att få de enskilda överenskommelserna undertecknande. Det positiva gensvaret bekräftar att alla är med på tåget.
Den regionala dialogen har förts mellan kommunernas högsta politiska ledning, ledningen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och lands- hövdingen. Den avsiktsförklaring som samtalen mynnat ut i är ett uttryck för omtanke om utsatta barn och för solidaritet med ankomstkommunerna Solna och Sigtuna som hittills har fått bära ett stort ansvar.
Men den bygger också på insikten att de unga på ett positivt sätt kan bidra till utvecklingen av Stockholmsregionen. Barnen och ungdomarna är inte bara offer för svåra omständigheter i sina hemländer. De flesta bär också på en iver och en ambition att få ta itu med arbete eller utbildning i sitt nya hemland. De unga kommer att behövas, särskilt i kommuner som har en äldre befolkning.
Samarbetet kring de ensam-kommande barnen passar väl in i det arbete som redan pågår i Stockholms län och som bland annat syftar till att få en jämnare spridning av nyanlända flyktingar i regionen. Idag står fyra kommuner – Stockholm, Södertälje, Botkyrka och Huddinge – för 80 procent av mottagandet.
Det goda resultatet av det gemensamma arbetet med mottagandet av ensamkommande barn visar att regionen har förmåga att samordna en större del av sitt mot- tagande. Intressanta utvecklingsarbeten som Matchning Södertörn, Regional samhällsorientering i samverkan och Samverk Nordost visar alla på vilken kraft det finns i de regionala lösningarna. Flyktingmottagandet måste, inte minst med tanke på de kommande utmaningarna, vara så effektivt som möjligt för att gynna tillväxt och integration. Regional samverkan har visat sig vara en utmärkt väg dit.
Vår förhoppning är att Stockholms kommuner kan inspirera kommuner i andra län att gemensamt ta ansvar för de ensamkommande barnen. Trots att frågan har varit uppmärksammad under lång tid är behovet av platser fortfarande stort.
Det finns just nu cirka 720 barn som väntar på att någon kommun ska ta emot dem så att de slipper den otrygghet som ett tillfälligt boende innebär. Kommunerna i Stockholms län har visat att det med vilja och engagemang går att få fram fler platser. Vi tror och hoppas att fler kommuner är villiga att på samma sätt öppna dörren och välkomna de unga.
DAN ELIASSON
generaldirektör Migrationsverket
PER UNCKEL
landshövding i Stockholms län
