Imorgon tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. För våra företag, Astra Zeneca, AB Volvo och Saab AB, med en stark bas i Sverige och övriga Europa är det av yttersta vikt att EU går stärkt ur den ekonomiska krisen.
Med en redan full agenda och oförutsedda problem väntande runt hörnet blir den svenska regeringens verkliga utmaning att upprätthålla ett visionärt framtidsperspektiv.
Behovet av tydliga politiska mål är uppenbart. Det kommer dessutom att krävas en kraftsamling från både privata och offentliga aktörer. Inom miljöområdet ska ett nytt klimatavtal förhandlas fram. Detta kommer emellertid inte att kunna fullföljas om inte forskningen bidrar till att kunskaperna ökar och industrin utvecklar nya produkter. Häri ligger stora utmaningar men också betydande tillväxtmöjligheter.
Den ökande globaliseringen där Sverige både påverkas och deltar ställer nya krav på infrastruktur samt säkra och effektiva flöden av människor, varor och tjänster. Att utveckla system för dessa flöden med hänsyn till miljö, säkerhet och effektivitet kommer att kräva nya och stora teknikgenombrott inom hela transportsektorn, både civilt och militärt.
Även vår gemensamma hälsa kräver politiska målsättningar. Ett område där EU, med en åldrande befolkning, borde sätta upp tydliga mål är demenssjukdomar. Här har Frankrikes president Sarkozy tagit ett första steg och satsar motsvarande 15 miljarder kr på att bekämpa demenssjukdomarna under fem år – ett initiativ som EU bör följa. Förutom att förhindra ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga skulle detta innebära industriella möjligheter och stora samhällsekonomiska vinster.
För att nå målen behövs medel. EU:s budget måste anpassas efter dagens och morgondagens behov och Sverige bör med kraft agera när budgetöversynen kommer att presenteras. Det är inte rimligt att cirka 40 procent av EU:s gemensamma resurser används till jordbruksstöd samtidigt som konkurrerande regioner ökar sina investeringar i forskning och utveckling. I USA har president Obama som mål att fördubbla de nationella anslagen till grundläggande forskning under en tioårsperiod. Tydliga prioriteringar görs för att möta 2000-talets utmaningar inom bland annat miljö, energi, transport, säkerhet och hälsa.
EU:s politik för att främja en hållbar tillväxt i medlemsländerna har hittills varit samlad i Lissabonstrategin som gäller till 2010. Under det svenska ordförandeskapet måste blicken lyftas mot 2020 och arbetet med en ny sammanhållen strategi påbörjas.
En avgörande faktor för Europas framtida konkurrenskraft och välstånd är att utveckla och exploatera ny kunskap. Satsningarna på forskning och utveckling måste därför öka markant. Framtiden för EU skapas inte av satsningar på gårdsstöd och handjursbidrag – i synnerhet inte när pengarna i andra delar av världen går till flyg- och rymdteknik och molekylärbiologi. Jämfört med dessa satsningar är även en fördubbling av den nuvarande målsättningen av 1 procent av BNP av offentliga medel till forskning och utveckling otillräcklig.
Den offentliga sektorn kan också stimulera forskning och utveckling från efterfrågesidan då man är en stor upphandlare. Uppskattningar har gjorts att offentlig upphandling svarar för cirka 15 procent av BNP inom EU. Merparten av detta avser standardprodukter men en del kan användas för att stimulera fram nya produkter och tjänster, så kallad innovationsupphandling.
Vid en innovationsupphandling beställs en produkt eller ett system som inte finns klar ”på hyllan”. Istället krävs forskning och utveckling för att få fram den beställda funktionaliteten. Klassiska svenska exempel på innovationsupphandling är den så kallade AXE-växeln, som togs fram i samarbete mellan Televerket och Ericsson, samt utvecklingen av stridsflygplanet Gripen, ett samarbete mellan Försvarsmakten, FMV och Saab.
De komplexa problem vi står inför – inom miljö, hälsa och säkerhet – kan inte kan lösas av enstaka aktörer utan i samspelet mellan det offentliga och det privata. Därför anser vi att det svenska ordförandeskapet, förutom att bidra till att sätta upp tydliga mål inom vissa områden, bör driva innovationsupphandling som ett av de strategiska verktygen i Europas kommande tillväxtagenda.
I avvaktan på en gemensam EU-agenda finns det, i första hand, två förslag som går att genomföra inom Sveriges egna gränser:
1.Sätt upp tydliga politiska mål för stora samhällsutmaningar såsom energiförsörjning, transporter, säkerhet och hälsa.
2.Stimulera innovation och utveckling vid offentlig upphandling där satsningen inte bara behöver bli en utgift i årets budget utan en investering i framtidens tillväxt och välstånd.
JAN LUNDBERG
Global forskningschef, AstraZeneca
JAN-ERIC SUNDGREN
Chef för samhällskontakter, AB Volvo
PONTUS DE LAVAL
Teknikchef, Saab AB
