Stockholm är ett av många lockande mål för de stora internationella lyxkryssarna. Vi har dock bara sett början på deras närvaro här. Det finns nämligen ett problem. Vår unika skärgård med 25 000 kobbar och skär gör inloppet trångt och svårnavigerat.

Därför vill starka krafter spränga bort 170 000 ton bergmassor och skapa en autostrada för kryssningsfartygen. Sprängningarna är tänkta att ske vid Horssten, en känslig del av ytterskärgården klassad som riksintresse för natur- och kulturmiljövård.

Planerna att skapa en ny farled har haft engagerade motståndare i decennier. Nu tas än en gång steg i riktning mot att sprängningarna kan bli verklighet. I mars i år överlämnade Sjöfartsverket en så kallad miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen som ett led i att få tillstånd att spränga den nya farleden.

Det övergripande syftet med Horsstensleden sägs enligt Sjöfartsverket vara att öka säkerheten i området kring Sandhamn. Sandhamnsleden är i dag, tillsammans med den betydligt längre Furusundsleden, den väg som större fartyg måste ta in till Stockholm. Enligt Sjöfartsverket är främst giren kring Farfarsgrund så trång och problematisk att risken för allvarliga olyckor är överhängande.

För att styrka detta påstående har Sjöfartsverket utfört datasimuleringar av in- och utpassager genom Sanhamnsleden. Slutsatserna är häpnadsväckande. Enligt rapporten kan vi räkna med upp till fyra mycket allvarliga fartygsolyckor i Sandhamnsleden under en tioårsperiod.

Konsekvenserna av var och en av olyckorna beskrivs i utredningen med enstaka dödsfall, oljeutsläpp och skador på fartyg, miljö och anläggningar för cirka 100 miljoner kronor. Dessutom förväntas ett antal något mindre allvarliga olyckor inträffa under samma tioårsintervall, med personskador och ekonomiska skador för tiotalet miljoner som följd.

Sjöfartsverket ger intryck av att sitta på information om en livsfarlig tickande bomb. Frågan är dock om det som påstås är sant eller ens sannolikt. Varför har Sjöfartsverket genomfört en så omfattande och kostsam datasimulering när man redan vet vilka olyckstillbud som faktiskt inträffar till sjöss i Sverige? Svaret går att hitta i verkets egen detaljerade statistik.

Statistiken visar att det under 19 år (1980-1998) inträffat elva olyckor i Sandhamnsleden, vilket är jämförbart med genomsnittet i hela skärgården. En närmare genomgång av dessa elva tillbud visar följande.

• Fem av tillbuden inträffade i helt andra delar av Sandhamnsleden än sträckan Farfarsgrund–Skötkobben, som Sjöfartsverket pekar ut som särskilt riskabel.
• En olycka berodde på att lotsen körde ”på känn” i stället för att använda sina instrument.
• En olycka berodde på att fartygets roder låste sig.
Återstår gör fyra mindre allvarliga olyckstillbud under 19 år som kan bero på att passagen är svår. Inga människor har dött, inga oljeutsläpp har ägt rum och inga skador i mångmiljonklassen har uppstått.

Verkligheten ger alltså en helt annan bild av riskerna än Sjöfartsverkets datasimuleringar. Verket har i miljökonsekvensbeskrivningen avfärdat sin egen statistik med att underlaget är för litet. Annorlunda uttryckt säger verket alltså att det har inträffat för lite olyckor under 19 år för att man ska kunna visa hur farlig leden egentligen är!

Frågan är då vad som är det verkliga motivet bakom Horsstensleden. Svaret är pengar.

Kryssningsfartyg som är mer än dubbelt så stora som våra finlandsbåtar vill eller får inte ta sig genom den naturliga flaskhals som Sandhamnsleden är. De kan gå i Furusundsleden, men passagerarna får då stå ut med en omväg på ett antal timmar, vilket får rederierna att välja bort Stockholms Hamn.
Förslaget om Horsstensleden har tagits fram av Sjöfartsverket tillsammans med Stockholms Hamnar. Stockholms Hamnars VD Christel Wiman argumenterar för leden med hjälp av en beräkning om att 50 stora kryssningsfartyg per år i Stockholm skulle öka hamnens intäkter med 4,5 miljoner kronor. 30 000 nya passagerare skulle öka turistintäkterna till Stockholm med 150 miljoner per år.
Horsstensleden handlar om valet mellan snabba pengar och en långsiktigt hållbar miljö. Att ta en hederlig debatt för ekonomiska intressen mot miljön är dock inte alltid bekvämt. Väljer man i stället, som Sjöfartsverket, att argumentera för ökad säkerhet står man emellertid alltid på säker mark.
Med sin miljökonsekvensbeskrivning ger Sjöfartsverket en skev bild av de verkliga intressena bakom förslaget om Horsstensleden. Verket utnyttjar sin tyngd och trovärdighet för att måla upp ett falskt skräckscenario kring hypotetiska allvarliga olyckor som antas ske om verket inte får sin vilja igenom.
Det är hög tid att Sjöfartsverket och Stockholms Hamnar börjar tala klartext och tar de politiska konsekvenserna av att man vill sälja ut känsliga skärgårdsmiljöer.


Johan Öberg
Advokat

Gustaf Otto Douglas
Ordf. Skärgårdsmiljöföreningen

Hans Lindqvist
Värmdöcentern

Anna Hellgren Westerlund
Socialdemokraterna i Värmdö

Yvonne Blombäck
Miljöpartiet de Gröna i Värmdö