FRA-chefen Ingvar Åkesson tycks förutsätta att Sverige ska signalspana i kabel mot utländska politiska makthavare. Måhända skulle svenska UD ha nytta av att kunna läsa e-post som ledamöter i den ryska duman skickar.

Frågan är dock om denna informationsinhämtning står i proportion till att all svensk internettrafik kan komma att filtreras genom FRA:s datorer.

Mitt svar är nej.

Brottsmisstanke och domstolsbeslut är ett krav vid granskning av vanliga svenskars e-post, sms eller telefonsamtal, vilket är oförenligt med den nuvarande FRA-lagen, därför måste den rivas upp.

Jag har redan i mitt första svar (SvD Brännpunkt 21/7) förklarat att traditionell signalspaning, med vilket jag menar spaning i etern, är mer effektivt än spaning i svensk kabeltrafik mot rena militära kommunikationssystem.

Åkesson frågar nu ännu en gång (21/7) hur vi ska spana mot vapensystem riktade mot Sverige utan att FRA har tillgång till svensk kabeltrafik.

Jag ifrågasätter om kommunikation mellan militära förband, alltså stridsvagnar, ubåtar, helikoptrar, infanteri och militära ledningscentraler går via svensk kabeltrafik.

Det handlar snarare om kommunikation i radio eller särskilda militära kablar, varför detta argument för spaning i svensk kabeltrafik faller.

Det finns andra sätt att bemöta it-attacker, till exempel samarbete mellan myndigheter och internetoperatörer. Detta är en viktig fråga som en parlamentarisk kommitté kan behandla och som jag kommer att lyfta i fp:s referensgrupp.

När det gäller behovet av att signalspana i svensk kabeltrafik för att rädda svenska liv i Afghanistan vill jag påpeka att utöver mitt alternativ med en förstärkt ambassad i Kabul så finns redan en svensk NIC (National Intelligence Cell) i Kabul som stödjer både Isaf i stort och den svenska insatsen med underrättelser.

Om detta går att läsa på Försvarsmaktens hemsida. Även för mig som riksdagsledamot är det hemligt hur denna enhet närmare arbetar, men jag utesluter inte att det bland annat handlar om signalspaning i etern, vilket jag stöder. För att möta behovet av information om säkerhetsläget i Afghanistan är detta mer ändamålsenligt än signalspaning i svensk kabeltrafik.

FRA-förespråkarna påpekar ofta vad FRA inte får göra, men jag blir orolig redan av vad FRA kan göra med de resurser och den tillgång till datanätet som myndigheten får genom FRA-lagen.

Som jämförelse kan nämnas att PKU-registret som ursprungligen skapats endast för forskning nu föreslås få nya användningsområden. Samma sak kan hända med den enorma övervakningsapparat som FRA-lagen skapar.

BIRGITTA OHLSSON, riksdagsledamot (fp)