Solceller på taket till tennisarenan i Båstad.
Vid horisonten håller en ny industriell våg på att byggas upp, där solceller kommer att spela en nyckelroll. Om Sverige inte ska halka efter måste regeringen och svenska industriella aktörer agera strategiskt kring solenergi nu.
Det finns tre huvudskäl till att jag ser solceller som en trolig motor i en ny industriell våg:
• Potentialen är enorm.
•Tillväxttakten är mycket snabb och leder via massproduktion till låga kostnader.
•Solcellernas flexibilitet leder till mångfasetterad tillämpning och nya industriella aktörer.
Det handlar inte bara om miljövinster i en avlägsen framtid. Spelet är i full gång, insatserna läggs nu!
Det är glädjande att klimatfrågans betydelse går upp för allt fler och att se den utveckling inom förnybar energi som sker i Sverige. Bioenergin har länge växt kraftigt, vindkraftens stiltje är över och inom transportsektorn börjar det röra på sig.
Men, undrar skeptiker, finns det tillräckligt med förnybar energi för att klara världens energiförsörjning? Bristen på bioenergi var ett problem redan i 1700-talets Europa och en av anledningarna till att man började elda stenkol.
Idag är världens energianvändning dessutom 50 gånger större än i början på 1800-talet. Samtidigt har vi dock, vilket är oerhört viktigt, utvecklat teknik som tar vara på solenergin långt mer effektivt.
Årligen träffas jordytan av 10000 gånger mer solenergi än vad vi gör av med i fossila bränslen. Med solcellernas effektivitet på över 10 procent är det möjligt att tillgodose världens totala energibehov utan att konkurrera med matförsörjning och bevarad biologisk mångfald.
Med avancerad solenergi behöver vi ingen global expansion av kärnkraft, ett alternativ som ter sig allt mer skrämmande i en värld präglad av slarv, krig och terrorism. Solenergins potential pekar på en utväg som kommer att visa sig allt intressantare i en värld med ökande behov, klimatförändringar och säkerhetspolitiska spänningar.
Solcellernas överlägsna effektivitet är ett faktum också i Sverige. I Sverige tillverkar vi fordonsetanol av vete.
Av de cirka 1000 kWh solenergi som träffar en kvadratmeter åker under ett år omvandlas 1–2 kWh till etanol. Drivmedel från energiskog kan öka utbytet till 2–3 kWh. En solcellsanläggning däremot ger drygt 100 kWh el från samma yta.
Lägg därtill att elen kan användas i en elmotor (i elbil eller plug-in-hybrid) som är omkring fyra gånger mer effektiv än en bensin- eller etanolmotor.
Transporter baserade på sol- el är därför 200–400 gånger mer yteffektiva än vete-etanol.
Om den yta som idag används för att producera vete till etanolfabriken i Norrköping skulle täckas med solceller skulle faktiskt hela Sveriges transportenergibehov kunna tillgodoses!
Men solelen är väl dyr? I Tyskland garanteras idag ett elpris på 3:50–4:50 kronor per kWh för den som levererar solel till elnätet. Det låter mycket men motsvarar inte mer än sex till åtta kronor per mil (utan skatt) i en mellanklassbil med elmotor.
Med en snabbt växande marknad väntas kostnaden för solel halveras de närmaste åren och därefter fortsätta neråt. Marknadstillväxt möjliggör massproduktion och sänkta priser.
Under tio år har världsmarknaden för solceller vuxit med 40 procent per år. Det innebär att marknaden i år är 30 gånger större än för bara tio år sedan och omsätter över 100 miljarder kronor.
Tillväxten kommer inte att avta. För att ersätta världens fossila bränslen under detta sekel behöver årsproduktionen bli hundra gånger större än idag. En dröm för investerare!
Men solceller liknar inte vanliga kraftverk, passar de in? Solceller kan läggas sida vid sida i öknar, bilda tak och väggar på hus och bilar, integreras med datorer och mobiler, vävas in i kläder, spännas upp som segel, kopplas upp mot det stora nätet eller fungera fritt i ödemark och rymd.
Solceller tillhör samma familj som batterier, bränsleceller, mobiler och datorer, teknik som kan göras liten, flexibel och precis och kombineras på nya sätt. Nya material med funktioner på molekylnivå, så kallad nanoteknik, skapar ytterligare möjligheter.
Med femton kvadratmeter solceller på mitt tak kopplade till en hybridbil skulle jag kunna köra tusen mil per år och det skulle redan idag kosta mindre än att helkakla badrummet. En ny marknadsdynamik med nya aktörer kommer att invadera energisektorn.
Men vad gör vi i Sverige? Vi dras inte bara med problemet att många i det gamla gardet ser ny och annorlunda teknik som ointressant utan även med vanföreställningen att Sverige och därmed också världen är en solfattig plats.
Kanske ser vi inte solen för alla träd. Trots detta har svenska staten satsat resurser på solcellsforskning vilken efter decennier av hårt arbete lett till solcellsteknik i världsklass, och man har hoppats att en ny svensk industri ska följa per automatik.
Istället köps Sveriges stoltaste solcellsföretag upp av ett tyskt bolag. För att industrialisera ny teknik krävs det mer än pengar till forskning. Det krävs intresse och kunskap hos en mängd aktörer.
I Tyskland har man skapat detta genom att med politiska styrmedel utforma en marknad för solceller. Kostnaden för att göra Tyskland till världens främsta industrination inom solcellsområdet har kostat ett öre per kilowattimme konsumerad el.
Nu kopieras det tyska framgångsreceptet av andra europeiska länder. I Sverige har vi sedan 2005 ett blygsamt stödprogram för solceller. Det upphör 2008. Vad gör vi sen?
Ännu kan vi bara skönja den nya industriella vågen vid horisonten. Men om vi inte ska bli tagna på sängen när vågen slår in med stor kraft bör vi förbereda oss nu. Vi behöver en strategi som gör att många börjar utforska och investera i en av världens stora framtidstekniker.
Det är hög tid att förbereda ett kraftfullt och smart marknadsstöd för solceller. Det gäller klimatet och Sveriges industriella utveckling.
