Övergången från plikt till frivillighet förändrar i grunden hur Försvarsmakten har verkat de senaste decennierna. Den i särklass viktigaste framtida utmaningen är att skapa attraktionskraft hos yrkeskategorierna gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). I konkurrens med civila arbetsgivare, studier och resor, måste Försvarsmakten förmå att hitta rätt personer för uppgifterna. I grunden är detta en fråga om Sveriges försvarsförmåga.
Det är inte bra om bostadsbrist sätter käppar i hjulet för fortsatta anställningar.
Johan Forssell
Verkligheten visar att det finns ett stort intresse för att bli en del av försvarets framtid. Antalet sökanden har varit flera gånger större än de platser som funnits att tillsätta. Det är mycket positivt och visar på den stora potential som finns. Men för att det intresset ska bli uthålligt över tid, finns utmaningar att adressera.
Flera viktiga frågor får sina lösningar när lagstiftningen om soldatanställningar kommer på plats i stor politisk enighet. Det gäller bland annat längden på anställningar, möjligheterna att förlänga kontrakten, samt hur rätten till ledighet ser ut. I propositionen slås därtill fast att Försvarsmakten ska överväga att införa en central funktion för att arbeta med civilt meritvärde och karriärväxling.
Ett område som engagerar många är boendefrågan. Det är inte att föredra att soldater uteslutande, och under långa perioder, bor på logement. Då begränsas möjligheterna att kunna etablera sig på den ort man bor och behålla kontakten med det civila.
Jag har besökt 18 förband och skolor över hela Sverige för att lyssna in hur soldater och sjömän ser på sin framtid i försvaret. Vad som sällan framkommer i debatten är att på många håll i landet fungerar systemet tämligen väl. Soldaterna hittar egna lägenheter eller delar med andra. Men det finns också berättelser om hur bostadsbrist och veckopendling från andra orter, leder till behov av att bo på logement under kortare eller längre perioder.
Det är inte bra om bostadsbrist sätter käppar i hjulet för fortsatta anställningar. Försvarsmakten behöver ha en väldigt flexibel inställning till möjligheterna att kunna bo på logement under provanställningen och tiden därefter. Särskilt mot bakgrund av att reformen är i en inledningsfas och att det tar tid för alternativa boendemöjligheter att växa fram. Det är också rimligt att soldater på logement har möjlighet att laga riktig mat istället för att värma snabbmat i mikrougnar. Bra kost är inte bara en hälsofråga utan även en säkerhetsfråga i den miljö försvaret verkar i.
På sikt är en förutsättning för attraktionskraften att de anställda märker att soldatyrket är en trampolin in i andra karriärer och inte en återvändsgränd. Det ställer många frågor. Vilka färdigheter ska man lära sig inom försvaret och hur kan dessa bli intressanta i en senare civil karriär? Hur ska Försvarsmakten certifiera utbildningar så att även personer utanför den militära terminologin förstår? Vad krävs för att skapa ett samspel med arbetsgivare i syfte att underlätta framtida karriärväxling?
Inspiration kan hämtas från vårt grannland Danmark som har ett väl utbyggt samarbete, det så kallade Interforce, mellan Försvarsmakten och övriga samhället – företag, myndigheter och organisationer. Det bör understrykas att dessa frågor är precis lika relevanta för alla inom kategorin GSS, oavsett tjänstgöring på hel- eller deltid. Försvarsmakten har mycket arbete framför sig på dessa områden.
Att soldatanställningarna får ett tydligt stöd i lag är ett viktigt steg för att verkställa det nya insatsförsvaret. Nu behöver vi vårda det stora intresset för soldatyrket och skapa förutsättningar på både nationell och lokal nivå att fortsätta utveckla reformen.
JOHAN FORSSELL (M)
ledamot av riksdagens försvarsutskott
LÄS OCKSÅ: Soldaters avhopp hotar yrkesförsvaret
