Äntligen, utropade vi när regeringen kom med sitt offentliggörande att garantera Schweiz att vi ska dela utvecklingskostnaderna med dem om de köper 22 nya Jas 39 Gripen E/F. Regeringen garanterar då en svensk beställning på 40-60 plan. Enda skillnaden mot Sverigedemokraternas tidigare förslag är att vi vill att köpet ska omfatta 100 plan.
Nya Jas Gripen är ingen gökunge för försvaret.
Björn Söder och Mikael Jansson
Regeringen och SD kan avgöra denna fråga, vi stödjer regeringens förslag nu när det äntligen kom.
Det har invänts mot köpet av nya Gripen att det verkar vara mer näringspolitik än försvarspolitik. Det är ett märkligt resonemang. Att det är både näringspolitiskt och försvarspolitiskt rätt är ju en stor fördel.
Självklart finns det försvarsnytta med en ny version av Gripen som kan möta kraven bortom 2020. Luftförsvaret är en viktig om inte den viktigaste komponenten i ett territoriellt försvar vilket självklart omfattar även luftvärnet.
Vad gäller ekonomin kan bara konstateras att de länder som alltid måste köpa försvarsmateriel från andra länder får göra det med det en stor kostnad som följd. Vi däremot som på grundval av gamla investeringar fortfarande har starka försvarsindustrier placerade i Sverige har inte alltid samma kostnad.
Vi har rätt enligt försvarsupphandlingsdirektivet att handla inhemskt om vi kan påvisa att våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel är tillräckligt starka. I många fall är de det. I andra fall får vi handla utomlands för att få bästa kvalitet i materiel.
När vi handlar inhemskt högteknologiskt försvarsmateriel får vi först en kostnad på staten men sedan en stor ekonomisk återgång av de investeringarna till samhällsekonomin och indirekt staten. Gunnar Eliasson, professor emeritus, på KTH har beräknat att skattebetalarnas 132 miljarder hittills på Gripen har gett tillbaka 350 miljarder i ökad tillväxt redan 2007.
När vi i riksdagen lägger våra flerårsbudgetar får vi inte räkna in dessa starka dynamiska effekter, men de finns. När inköp av nya Jas är en omedelbar kostnad första året så är det ändå inte rimligt att betrakta det som en stor kostnad på sikt. Satsningen på Gripen syns i försvarets budget som en kostnad men kommer tillbaka som intäkter och lägre kostnader i statens andra budgetområden. Av detta skäl så ska försvaret i övrigt inte behöva betala hela de årliga kostnaderna för inköpet av nya Jas. Övriga försvaret ska inte trängas ut.
Varje kostnad som anknyter specifikt till skapandet av det nya systemet bör räknas som näringspolitik och ha ett eget anslag i försvarets budget, medan drift och mycket annat för det nya systemet bör som alltid räknas som ett vanligt försvarspolitiskt anslag.
Med den lösningen är nya Gripen ingen gökunge för försvaret. Det är också så jag tolkar överbefälhavaren när han under Almedalsveckan begärde ytterligare två miljarder. Sverigedemokraterna godkände kravet och flera alliansförsvarspolitiker visade förståelse. Nu med en försvarsvänlig försvarsminister kanske ÖB: s krav kan komma att tillmötesgås. Då går den gyllene lösning ihop till glädje för alla.
Inköp av nya Gripen ger väldigt många nya arbetstillfällen i en bransch med mycket forskning och utveckling. Saab AB omsätter varje år cirka 5 miljarder i FoU, vilket är mycket högt.
När Sverige en gång blev ett rikt industriland drog vi nytta av våra innovationer och hade nationellt självförtroende att göra de rätta nationella satsningarna. Av såväl näringspolitiska skäl som försvarspolitiska skäl ska vi naturligtvis stödja regeringen i denna satsning.
Chans till tillverkning av nya stridsflyg även efter Jas 39 Gripen är stor i framtiden med denna satsning, liksom chansen till vidare export av E/F-versionen.
BJÖRN SÖDER (SD)
gruppledare i riksdagen
MIKAEL JANSSON (SD)
ledamot i försvarsutskottet
