I den debatt om studiestöd till humaniorastudenter som Svenskt Näringsliv initierat så framstår organisationen som alltmer snurrig. Dess vice vd, Annika Lundius, hävdar att det inte är korrekt att Svenskt Näringsliv vill sänka bidraget till studenter som vill läsa humaniora (Brännpunkt 5/7).![]()
Svenskt Näringsliv, er utredning har stora förtjänster men era åtgärdsförslag är grumliga.
Lars Strannegård
I rapporten som ligger till grund för uttalandena står dock tydligt att konst och humaniora är lågproduktiva och att en möjlig lösning för att styra över presumtiva studenter till andra utbildningar skulle kunna vara att inkorporera samhällsekonomiska utfall i studiemedlen (sid 31). Vidare anger hon att syftet med rapporten är att ifrågasätta det som pejorativt benämns hobbykurser. Plötsligt definieras nu sådana kurser som saknandes forskningsanknytning. Den definitionen finns inte med i rapporten.
Bland de kurser som används som exempel finns Harry Potter och hans värld samt Lycka och elände.
Det räcker dock med en snabbtitt på kursplanerna för att se att dessa har en forskningsmässig anknytning, den förstnämnda i litteraturvetenskap och den senare i filosofi och sociologi.
Kurser vid högskolor och universitet skall naturligtvis ha forskningsanknytning och att Svenskt Näringsliv tar på sig en domarroll avseende enskilda humanistiska kurser är i milda ordalag förmätet. Vi har ett högskoleverk och det är på sin plats att påpeka att utbildningsväsendet har ett uppdrag som är vidare än att leverera arbetskraft till näringslivet.
Är nästa förslag att barn som leker med lego skall få högre veckopeng än de som ritar?
Problematiken kring svenskars höga etableringsålder på arbetsmarknaden har rapporten belyst väl. Men Svenskt Näringsliv har genom effektsökande och okoordinerade utspel dessvärre målat upp en bild av populism och bildningsförakt runt organisationen.
Så, Svenskt Näringsliv, er utredning har stora förtjänster men era åtgärdsförslag är grumliga. Samtida opinionsbildning kring företagande kräver en modernare syn på hur värdeskapande sker i företag och framförallt: mer samordning.
LARS STRANNEGÅRD
professor i företagsekonomi







