Slussen passeras av många människor på väg till och från arbetet från många olika riktningar varje dag. I brist på annan tvärkommunikation så är Slussens kapacitet helt avgörande för att näringsliv och samhälle ska kunna fungera i Stockholms innerstad och förorter. Den är en av Stockholms knutpunkter, som gör att Stockholm fungerar som det ska.

Varför tar inte Stockholms stad tillsammans med Nacka och Värmdö ett helhetsgrepp på Slussen, Stadsgården och kommunikationerna österut? Om det existerar ett sådant samarbete redan så märks det inte. Inte ens nu efter år av utredningar finns det en hållbar lösning för att möta en ökad ström av resenärer från ostsektorn.

Hur ska en förväntad ökning av kollektivtrafiken på 64 procent fram till 2030 fördelas vid knutpunkt Slussen? Enligt det presenterade utställningsmaterialet väntas tunnelbanan kunna göra en kapacitetsökning med 8 procent och innerstadsbussarna med 66 procent?

I klartext betyder det att man inte kan räkna med att tunnelbanan tar emot fler resenärer under rusningstid, de får istället byta till buss två trappor upp för att åka vidare mot arbete och skolor! Breddningen av broarna på Slussens ovansida beror på att resenärerna främst ska byta till buss för vidare transporter inom staden, det drabbar Skeppsbron som låses fast vid en massiv trafikbarriär på en av Stockholms vackraste kajer.

Det finns också en risk att den föreslagna bussterminalen inne i berget flyttas ut till kajpromenaden på grund av orimliga byggkostnader. Om det sker har man inte bara sett till att en motorväg etablerats till Slussen med kollektivtrafiken som alibi men också tagit ifrån möjligheten att förverkliga den norrvända parken eftersom bussarnas svängradier kräver utrymme.

Stockholm som miljöhuvudstad och de svenska ambitionerna att nå nollutsläpp av koldioxid är långt borta. Är det grön politik att låta en motorväg vara kvar hela vägen utmed stadsgårdskajen eller att bredda Stadsgårdskajen ut i vattnet för att få plats med alla bilar? Nackabon kommer också i fortsättningen att föredra att ta sin bil in till centrum eller till arbetet väster om centrumkärnan, det finns inget tillräckligt attraktivt kollektivtrafikalternativ.

Runt om Stockholms inre kärna finns det bytespunkter som tar upp och fördelar trafikantströmmarna så att en ensidig belastning av den innersta delen av staden kan undvikas. Gullmarsplan, Alvik, Tekniska högskolan och Ropsten. Framöver kommer Hagastaden, Sundbyberg och Solna att bygga ut sina möjligheter att klara en ökning av kollektivtrafikresenärer.

Avgörande för Slussens framtid är hur man hanterar trafik- och trafikantströmmar i ett längre perspektiv. Vi menar att det är fel att belasta Slussen och innerstaden med den starkt växande busstrafiken från Nacka och Värmdö. Om man lyfter hela bussterminalen österut utanför Danvikstull och gör en prioriterad utbyggnad av tunnelbana ut mot Nacka gör man plats vid Slussen för att lösa de speciella problem som finns just där och på köpet skapas förutsättningar för något helt nytt mitt inne i Stockholms hjärta.

Ännu finns tid att fatta kloka, långsiktiga politiska beslut om Slussens framtid:

• Slussen behöver en regional lösning tillsammans med Nacka och Värmdö.

• Håll nuvarande Slussen vid liv tills man byggt ut tunnelbanan mot Nacka.

• Lyft ut bussterminalen från Slussen och koppla samman med tunnelbana och spårvagn i en ny knutpunkt vid förslagsvis Henriksdal.

MICHAEL GRANIT

professor em, arkitekt SAR/MSA

JAKOB GRANIT

Project Director, Stockholm International Water Institute, SIWI

PER JOHANSSON (FP)

ersättare i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm

DAN JOHANSSON

arkitekt SAR/MSA