Efter nyår har livsmedelskedjan Lidl inlett en kampanj som innebär att de tar bort momsen på frukt och grönsaker. Det är synd att det måste till kommersiella intressen för att lyfta en fråga som borde vara en given del av den politiska debatten under ett valår.

Ska vi få ännu en valrörelse utan att hälsofrågorna får den uppmärksamhet de förtjänar?

Svenska folket blir allt fetare, sedan år 1981 har andelen feta i befolkningen fördubblats, från fem till tio procent år 2006 enligt en undersökning från SCB. De grundläggande orsakerna till det är väl kända: vi rör oss för lite och vi äter för onyttigt.

Enligt Livsmedelsverket äter nio av tio svenskar för lite frukt och grönt. Rekommendation från Livsmedelsverkets är att en person bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. Samtidigt kommer alarmerande uppgifter att tre av tio svenskar äter söta och feta livsmedel som godis, läsk/saft och kaffebröd minst en gång om dagen.

Ohälsa är både ett personligt problem och ett samhällsproblem. Det är förstås till nackdel för den som drabbas av den och ofta också för personens familj. Dessutom kostar det oss alla stora pengar i form av sjukersättningar och ökade sjukvårdskostnader.

I grunden finns ett personligt ansvar för den egna hälsan men samtidigt är detta också en politisk fråga– i så stor utsträckning att vi i Sverige till och med har en särskild folkhälsominister med ansvar för bland annat ”goda matvanor och fysisk aktivitet” (enligt regeringens hemsida).

Över hela det politiska fältet finns en samsyn att det är en politisk uppgift att arbeta för ett hälsosammare Sverige. Inom alla partier är det också accepterat att skatter och andra styrmedel kan användas för att påverka människors konsumtion. Det är exempelvis därför vi har mycket högre skatter på alkohol och cigaretter än på bröd och mjölk.

”Det är viktigare att folk arbetar än att de super”, sade finansminister Anders Borg i slutet av 2006 då han argumenterade för högre skatt på alkohol och lägre skatt på arbete.

När den svenska matmomsen sänktes från 21 till 12 procent 1996 angav den dåvarande socialdemokratiska regeringen i den bakomliggande propositionen att ”detta gynnar särskilt barnfamiljer och låginkomsttagare som i allmänhet använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget för matinköp”. Med andra ord: det är viktigt hur hög momsen är för hur mycket vi handlar av de produkter momsen gäller.

I vårt land har vi ett antal olika momssatser, från 0 procent för vissa varor och tjänster via ett antal steg upp till som mest 25 procent. Exakt vilka momssatser som gäller för olika produkter beror på ett antal olika utgångspunkter och politiska kompromisser vid olika tillfällen.

Från ett hälsoperspektiv är det lätt att se att den nuvarande ordningen inte är sund. I Sverige har vi för närvarande lägre omsättningsskatt på porrtidningar, optionshandel och vadslagning än på äpplen och tomater.

Menar vi allvar med att ha en folkhälsopolitik behöver åtgärder vidtas för att vända utvecklingen mot ett nyttigare Sverige. Ett antal olika åtgärder behövs både när det gäller att stimulera mer av idrott och motion samt att förbättra förutsättningarna för en nyttigare livsmedelskonsumtion.

När det gäller vad vi äter vore en permanent avskaffad moms på frukt och grönsaker sannolikt en av de mest verkningsfulla åtgärderna som går att vidta.

Att sänka denna moms från dagens 12 procent till 0 procent skulle kosta omkring 3,4 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter per år. Å andra sidan skulle kostnaden för sjukskrivningar och produktionsbortfall kunna minskas drastiskt. Idag summerar dessa poster till cirka 12,4 miljarder kronor per år. Även ekonomiskt finns alltså mycket att vinna på att ta bort momsen på frukt och grönt.

En sådan åtgärd skulle också i sig sätta fokus på vikten av att äta frukt och grönsaker och stimulera till fler positiva förändringar i människors liv, vilket i sig skulle kunna uppmuntra våra politiska beslutsfattare att gå vidare med ytterligare åtgärder med samma syfte: bättre individuell hälsa för många, det vill säga bättre folkhälsa.

Vår förhoppning är att något parti – och gärna flera – tar upp denna fråga och driver den under årets valrörelse. Visst borde det väl finnas något parti som vill profilera sig som en kraft för ett hälsosammare Sverige?

Karin Schenk-Gustavsson, professor i kardiologi, medlem i 1,6 miljoners klubben

Helena Nyblom, leg. läkare och medicine doktor, medlem i 2,6 miljoners klubben

Alexandra Charles, grundare 1,6- och 2,6 miljoners klubben

Fredrik Paulun, näringsfysiolog

Martin Lidberg, hälsocoach, grundare av Svenska Hälsocampen

Barbro ”Lill-babs” Svensson, artist, medlem i 1,6 miljoners klubben

Christina Schollin, skådespelerska, medlem i 1,6 miljoners klubben

Annika Dopping, kommunikatör

Alexandra Pettersson, nutritionist

Alexandra Zazzi, kock och föreläsare, medlem i 2,6 miljoners klubben

Anna Skipper, hälsocoach, medlem i 2,6 miljoners klubben