I Sverige står livsmedelsproduktionen för ca 50 procent av övergödningen av sjöar och hav och för cirka 25 procent av växthusgaserna. Globalt förfars uppskattningsvis 40-50 procent av den mat som produceras. Det innebär att all den miljöpåverkan som skett från åkern till slakshinken har skett helt i onödan.

Idag är vi cirka 6 miljarder människor på jorden, år 2050 är vi uppskattningsvis 9 miljarder. FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) anser att skördarna måste öka med 50 – 70 procent procent för att vi ska klara av att föda den ökande befolkningen. Men sällan pratas det om att cirka hälften av den mat som odlas aldrig hamnar i våra magar.

Det finns ingen uppgift på hur mycket mat som slängs totalt i den svenska livsmedelskedjan. Uppskattningar visar att hushållen står för en stor post. Konsumentföreningen Stockholms undersökning (2009) av hushållsavfallet från 72 hushåll i Stockholmstrakten visar att 57 procent av den mat som dessa hushåll slängde under en vecka bestod av mat som hade gått att äta. Orsakerna är ofta brist på kunskap om datum-märkning och dålig matplanering och mathantering. En liknande, men betydligt större, studie genomförd av brittiska WRAP (Waste & Resource Action Programme) redovisade 2009 ett liknande resultat. Där bestod 63 procent av hushållens matavfall av mat som hade gått att äta, inkluderat flytande matavfall uthällt i vasken.

Att minska hushållens matavfall med 20 procent till år 2015 torde inte vara något stort problem, eftersom det mesta matavfallet kommer från hushållen och beror på låg kunskap och dålig planering. Det blir en större utmaning att komma åt matsvinnet i övriga delar av livsmedelskedjan. Å andra sidan finns det där starka ekonomiska incitament att minska matavfallet, vilket torde driva på takten i förändringsarbetet. Lösningarna finns i ny kylteknik, ny förpackningsteknik, nya logistiklösning och mycket annat.

Cirka 20 procent av Sveriges matavfall samlas in idag. Det är kommunerna som i allt större utsträckning ombesörjer att vårt matavfall går till kompostering eller i bästa fall rötning till biogas. Ett nationellt delmål säger att 35 procent av allt matavfall från restauranger, storkök, butiker och hushåll ska samlas in för biologisk behandling till 2010. Det är givetvis viktigt att vi använder det matavfall som uppstår till biogas, men det bör bestå av det avfall som är oätbart, det vill säga fruktskal, kaffesump och liknande.

Det är hög tid att vi i Sverige lyfter blicken från insamlingen av matavfall för att också fokusera på att förebygga matavfallet. Norska studier visar att det är tio gånger mer miljöeffektivt att förebygga uppkomsten av matavfall, d v s att se till att det över huvud taget inte uppkommer, än det är att samla in det för biologisk behandling till kompost eller biogas.

I vår omvärld sker stora ansträngningar för att minska matavfallet i alla led av livsmedelskedjan. Storbritannien, Holland, Norge, Österrike och nu Danmark samordnar sina resurser, initierar forskning, genomför konsumentstudier och kampanjer för att ändra beteenden i hela livsmedelskedjan.

I början av maj arrangerade Konsumentföreningen Stockholm och Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling gemensamt ett seminarium kring matsvinnet i livsmedelskedjan. Inbjudna aktörer från industri och handel kom för att lyssna på erfarenheter från bland annat den norska livsmedelskedjan Norgesgruppen. Viktiga kontakter knöts, inte minst mellan svenska och norska forskare.

Nu är det nödvändigt med ett gemensamt mål att sträva mot, att samordna resurser och att fortlöpande utvärdera det arbete som sker och dra erfarenheter från varandra.

Frågan om hur vi minskar matsvinnet i livsmedelskedjan kan inte ägas av en myndighet. Maten, både den vi äter och den vi slänger, är en angelägenhet som berör samtliga aktörer i livsmedelskedjan, från producent till konsument och vidare till avfallshanterarna. Men för att lyckas med ett förändringsarbete krävs mål att arbeta mot. Därför är det hög tid att regeringen pekar med hela handen så att vi ser till att maten hamnar där den ska, i våra magar.

LOUISE UNGERTH

chef för Konsument & Miljö

Konsumentföreningen Stockholm