Allt fler hamnar i skuldfällan. Överskuldsättningen håller på att utvecklas till ett gigantiskt folkhälsoproblem. Hundratusentals barn växer upp under knappa förhållanden och hundratusentals vuxna ådrar sig psykisk ohälsa. Vi vill att färre ska fastna i skulder och fler ska bli skuldfria. För att åstadkomma detta måste vi jobba både förebyggande och återställande inom skolan, Kronofogdemyndigheten och vården.
Svenskarnas skuldsättning slår alla tidigare rekord. Förra året fick Kronofogden in över 1,2 miljoner förelägganden. Det är en ökning med 18 procent och det högsta antalet hittills. Ökningen går nu så snabbt att myndigheterna inte hänger med.
I dag är mellan 400 000 och 600 000 personer överskuldsatta i Sverige. Det motsvarar sex till nio procent av befolkningen. Överskuldsättningen drabbar människor med varierande bakgrund, sysselsättning och ålder. Ofta börjar problemen vid skilsmässor, arbetslöshet, företagskonkurser och sjukskrivningar. Men självfallet är människor som missbrukar spel, narkotika, shopping och alkohol särskilt utsatta.
Samhällskostnaderna för skuldsättningen är enorma. Enligt Kronofogdemyndigheten leder överskuldsättningen till kostnader för sjukvård och produktionsbortfall på mellan 30 och 50 miljarder kronor per år. Man kan här tala om ett stort, svart hål i svensk ekonomi. Det allra största problemet är dock det mänskliga lidande och de tragedier som följer i överskuldsättningens spår. De undersökningar som har gjorts visar att den psykiska ohälsan är betydligt högre bland dem som har stora skulder.
När docent Richard Ahlströmför några år sedan undersökte 230 svårt skuldsatta individer i 20 olika kommuner framgick att vanligt förekommande folksjukdomar var 900 procent högre än i normalbefolkningen. Det samlade hälsoläget för denna grupp överskuldsatta individer, som snittmässigt var i fyrtiofemårsåldern, motsvarade i själva verket hälsoläget hos åldersgruppen 75+ i normalbefolkningen. Denna studie följs nu upp i en ny, omfattande hälsostudie som görs i samarbete med Statens folkhälsoinstitut.
Trots att problemet funnits en längre tid har intresset att förebygga och motverka överskuldsättning hittills varit svalt. Nu går det dock inte längre att blunda. Det anstår inte ett modernt välfärdssamhälle att hundratusentals individer tvingas leva i permanent fattigdom.
Det finns mycket att göra för att avhjälpa problemen. Vi anser att det krävs kraftfulla åtgärder både för att minska antalet individer som drar på sig stora skulder och för att hjälpa de individer som i dag redan har problem med skulder.
1. Till att börja med behöver vi öka undervisningen i privatekonomi i skolan. I dag finns visserligen inslag av ekonomi i hemkunskapen. Vi anser dock att hushållsekonomi bör bli ett eget ämne redan i de lägre åldrarna. Under 1900-talet inspireras flera generationer av Birgitta Lilliehööks sedelärande serie om flickorna Spara och Slösa att hålla koll på intäkter och utgifter. Idag ingjuts inte längre denna mentalitet.
2. Sedan bör ett större ansvar läggas på kreditgivarna. I dag beviljas kredit och lån ofta mycket lättvindigt. Det handlar om allt från klädlån, SMS-lån, billån och möbellån till lån för resor.
I ett längre tidsperspektiv, är det också fullständigt oacceptabelt att kostnaderna för en oseriös kreditgivning, i slutändan vältras över på det omgivande samhället och medborgarna.
3. Ett sätt att öka drivkrafterna att göra mer gedigna kreditprövningar är att korta tiden för skuldsanering. I Sverige krävs oftast att den som genomgår skuldsanering lever på existensminimum i fem år. I de anglosaxiska länderna går det oftast snabbare. Där strävar man efter en snabb lösning av skuldförhållandena så att den skuldsatta på så kort tid som möjligt ska bli produktiv igen. Erfarenheterna från dessa länder visar också att ett snabbare skuldsaneringsförfarande ofta leder till att en större del av skulderna återbetalas till kreditgivarna.
4. Dessutom bör skuldrådgivning göras mer tillgänglig i primärvården. Det behöver tydliggöras för vårdgivare vart människor med stora skulder ska kunna hänvisas. Vi anser dessutom att alla bedömningar av psykisk ohälsa ska innefatta uppgifter om personens ekonomi. Kanske behöver det också bli lättare att låta köp återgå för personer som är drabbade av psykisk ohälsa.
Skuldproblematiken måste tacklas på flera fronter samtidigt. Genom förebyggande åtgärder i skolan, snabbare skuldsanering och större fokus i vården kan vi förbättra situationen för både individer och samhälle.
KENNETH JOHANSSON
riksdagsledamot (C), ordförande i Riksdagens socialutskott
LENNART LEVI
riksdagsledamot (C), professor em i psykosocial medicin, Karolinska institutet
RICHARD AHLSTRÖM
docent, avd för psykologi, Mittuniversitetet, Östersund
