Linda Nordlund och Ebba Tornérhielm

Att skapa databaser för känslig information till myndigheter på det aktuella sättet öppnar upp för godtycke.

Linda Nordlund och Ebba Tornérhielm

Man går inte och lägger sig i en demokrati och vaknar upp i George Orwells roman 1984. Stegen mot ett övervakningssamhälle är små och subtila, kanske inte ens medvetna. Detta budskap upprepar vi varje gång som nya integritetskränkande lagförslag är på väg att klubbas igenom i riksdagen. Motargumentet gäller vanligtvis nyttoaspekter så som den allmänna säkerheten.

Till skillnad från FRA-lagen och datalagringsdirektivet kan det senaste förslaget gällande tillgång till känsliga uppgifter dock inte försvaras med säkerhetsaspekter. Den lag som kan komma att införas nästa år innebär att utvärderingsmyndigheten IFAU, där bland annat forskning om arbetsmarknadspolitik sker, kommer att tillåtas att bygga upp parallella databaser med befolkningsuppgifter. Detta för att forskare där ska slippa gå omvägen via andra myndigheter för att få tillgång till denna information.

Känsliga uppgifter om sådant som etniskt ursprung, hälsa, inkomst liksom medlemskap i fackföreningar kommer att ingå i IFAU:s superregister. Till viss del kommer dessa uppgifter att vara avidentifierade, men Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund uttrycker likväl oro för en okontrollerbar utveckling om detta genomförs. Även Justitiekanslern är kritisk. Inför implementeringen av FRA-lagen uttryckte flera tunga remissinstanser starka tvivel gentemot lagen. Dessa ignorerades, ett scenario som alltså ser ut att upprepas även denna gång.

Enligt Gräslund ligger problemet i att många myndigheter efterfrågar egna databaser för forskning. Om IFAU ges denna möjlighet kommer även fler att kräva den och att neka dem blir då svårt. Det blir ett olyckligt prejudikat som leder till att känsliga uppgifter kommer att finnas betydligt mer utspridda än i dagsläget.

Det är svårt att inte låta alarmistisk när det kommer till integritetsfrågor. Men det är ett faktum att ju fler som har tillgång till känslig information desto större är risken att den sprids till fel personer. Problemet med databaser av detta slag är dessutom den enorma mängd information de innehåller. Små informationssnuttar är knappast farliga men stora mängder information sammanlänkas till en fullständig bild av allas våra liv.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström försvarar lagen med dess samhällsnytta. Problemet med detta resonemang är att i stort sett vilka integritetskränkningar som helst går att motivera med argument om samhällsnytta. Det kan tyckas överdrivet att dra en parallell till att övervakningskameror i våra hem skulle minska familjevåldet. Men tekniken är möjlig. I England har det förekommit fall där skolelever blivit avstängda för förargelseväckande beteende i sitt hem efter att skolpersonal i smyg bevakat dem via webbkameror inbyggda i deras bärbara skoldatorer.

Att skapa databaser för känslig information till myndigheter på det aktuella sättet öppnar upp för godtycke. Databaserna är svåråtkomliga av en anledning och bör så förbli, nyttoargumenten till trots. Vi uppmanar därför regeringen att lyssna på Datainspektionen och Justitiekanslern, och snarast skrota idén om ett superregister.

LINDA NORDLUND

kandidat till förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet

EBBA TORNÉRHIELM

förbundsstyrelseledamot Liberala ungdomsförbundet