Systemet i dag fungerar som incitament för att få elever att börja gymnasiet men saknar morötter för att få elever att avsluta det.

Benjamin Dousa

I SvD 13/9 kan man läsa en artikel om hur andelen gymnasister som studerar vidare ökar, men också att klyftan ökar mellan kommuner med många som söker sig till högre studier och kommuner med få som gör det. Detta efter att skolstarten präglades av diskussionen om att praktiska program inte leder till jobb.

Det borde vara det mest naturliga steget i världen att elever som går på högskoleförberedande program studerar vidare efter gymnasiet, precis som att det borde vara en självklarhet att alla som går på ett yrkesförberedande program får ett jobb när man har tagit studenten. Dock ser verkligheten inte ut så och Moderat Skolungdom anser att felet grundar sig i skolpengen.

Moderat Skolungdom har alltid varit de främsta förespråkarna av det fria skolvalet och vi har ofta tagit åt oss äran av att politikerna som genomförde friskolereformen hade en bakgrund i organisationen. Däremot är det orimligt att dogmatiskt och okritiskt hålla fast vid ett system som alldeles uppenbart inte fungerar. I dag är det så att frisörelever inte blir frisörer och samhällselever inte blir högskolestudenter, vilket gör att många ungdomar faller mellan stolarna och riskerar att hamna i ett utanförskap.

Ingen annanstans i samhället accepterar vi att betalning görs utan att det kopplas till ett resultat, speciellt inte när det ska finansieras med skattemedel. Det vore bisarrt att låta våra sjukhus få mer pengar, enbart grundat på hur många patienter som sjukhuset behandlar och inte grundat på hur många som blev friska. Systemet i dag fungerar som incitament för att få elever att börja gymnasiet men saknar morötter för att få elever att avsluta det och gå vidare till jobb eller vidare studier.

I stället föreslår Moderat Skolungdom ett skolpengssystem där skolpengen, och därmed incitamenten, även underbyggs med resultat. Åtminstone en del av den kommunala pengen bör avspegla huruvida programmets syfte, vilket är antingen högskolestudier eller arbete, uppfylls. En parameter såsom resultat på nationella prov borde också inkluderas i hur mycket kommunerna betalar ut. På så sätt kan vi målstyra våra skolor efter kvalitet och elevers framtida sysselsättning i stället för att fokusera på driftsform och politikers intressen.

När barn-och-fritids-elever inte får jobb på en förskola, högskoleförberedande program inte leder till en plats på högskolan, och skillnaderna mellan kommuner ökar, håller det inte att föreslå kosmetiska lösningar. Det är inte ungdomarna från Danderyd, Vellinge och Uppsala som drabbas hårdast, utan de som redan bor i områden med ett utpräglat utanförskap, tuffa hemförhållanden och föräldrar som kanske varken har högre utbildning eller ett jobb att gå till.

Det är orättvist att gå ett högskoleförberedande program utan att bli förberedd inför högskolan. Det är orättvist att gå ett byggprogram utan att det leder till ett jobb som byggarbetare. Det är orättvist att skolor årskull efter årskull levererar ett dåligt resultat och samtidigt tar ut stora summor från den gemensamma kassan.

Vi löser inte bara ett samhällsproblem genom att ha en resultatinriktad skolpeng, vi skapar också rättvisa när alla ungdomar får möjlighet att förverkliga sina drömmar.

BENJAMIN DOUSA

riksordförande Moderat Skolungdom