”Skolk” diskuteras efter SvD:s artikel (11/5), om utbildningsminister Jan Björklunds förslag att ogiltig frånvaro skrivs in i terminsbetygen. Förslaget har kritiserats från flera instanser: Barnombudsmannen, Skolverket och Skolinspektionen. Miljöpartiets Jabar Amin framförde sin kritik på Brännpunkt (12/5).

Vi tror att utbildningspolitiken kan gagnas av perspektiv från hjärnforskningen. För elever med inlärningssvårigheter, svag teoretisk begåvning, koncentrationsproblem, rastlöshet och nedsatt impulskontroll är skoltiden – särskilt högstadiet – en plåga och en orimlig prövning om dessa svårigheter inte känns igen.

Varje dag får elever höra att ”de kan bara de vill”, men i själva verket är det oftast så att elever vill om de kan! Om inte skolan anpassas till dessa elevers förutsättningar kan ”skolk” upplevas som det enda sättet att klara sig ifrån för dem omöjliga krav.

Självklart är ”skolk” inte en bra lösning, men i den situation många elever befinner sig finner de ingen annan utväg. För varje elev som ”skolkar” behövs en genomgång av vad den grundläggande problematiken handlar om. Det är mycket vanligt att kognitiva svårigheter, ej uppmärksammade i skolan, utgör en starkt bidragande faktor. Ibland finns även andra faktorer, till exempel mobbning och bristande stöd hemifrån, vilket naturligtvis också kan påverka möjligheten att fungera i skolan.

Vi behöver en stark och välutbyggd skolhälsovård med medicinsk och neuropsykologisk kompetens som vid behov kan kompletteras med utredning och behandling på särskild enhet inom barnmedicin eller barnpsykiatri. Vi kan inte längre bortse från barn och ungdomars olika förutsättningar när utbildnings-, sjukvårds- och arbetsmarknadspolitik utformas.

ELISABETH FERNELL

MAGNUS LANDGREN

barnneurologer, utvecklingsneurologiska enheten, barnmedicin, Skaraborgs sjukhus