Sverige har en alltför stor andel el-uppvärmda byggnader som vintertid skapar otrygg elförsörjning och samtidigt är en huvudsaklig anledning till vintrarnas numer återkommande skenande elpriser. Det är varken smart eller effektivt att värma hus med elektricitet och det bidrar dessutom till att det slösas med elström. Det är med anledning av detta högst anmärkningsvärt att Boverkets nya byggregler i praktiken gynnar eldrivna värmekällor och slår ut biobränsle och andra förnybara alternativ.

Genom att effektivisera energianvändningen inom byggnadssektorn och välja andra värmebärare för uppvärmning skulle belastningen på elnäten minska drastiskt och sannolikt även prisutvecklingen, inte minst under höglasttid. Det är bättre att värma med biobränsle på vintern och solvärme på sommaren och därmed frigöra elkapacitet som får en betydligt större nytta – och kan utnyttjas mer kostnadseffektivt – i den elintensiva industrin. Det borde därför varit en självklarhet att Boverket i de nya byggreglerna styrt i den riktningen – och inte tvärtom!

Till skillnad från vår elintensiva industri, som har ett stort men relativt jämnt effektbehov över året, så är det ett varierande effektbehov för elvärme inom fastighetssektorn som ger problem och driver upp elanvändningen vintertid. Det är med andra ord alla elvärmda villor och lokaler som är den huvudsakliga orsaken till de senaste vintrarnas höga elpriser. Det är inte ovanligt att det går åt tre gånger så mycket elenergi för att värma en lokal en kall vinterdag jämfört med medelbehovet över året. En stor del av tillgänglig elproduktion vintertid går därför till att täcka ett ökat värmebehov.

Om vi plockar bort merparten av vår eluppvärmning samtidigt som vi effektiviserar och bygger ut lokalt producerad kraftvärme och vindkraft och investerar i solel behövs ingen utbyggnad av vare sig kärnkraft eller av vårt kraftnät. Alternativet till eluppvärmning kan till exempel vara inhemsk producerad bioenergi. Enbart inom den svenska skogsindustrin finns sågspån och restprodukter som skulle kunna räcka till 2,2 miljoner ton pellets vilket motsvarar värmebehovet för ungefär 500 000 svenska småhus.

Värmen från bioenergi är en energikälla som bara växer och som i kombination med sol ger oss alla en naturlig och aldrig sinande värmeförsörjning.

Redan idag levererar bioenergi ungefär var tredje kWh energi som används i Sverige. Bioenergi levererar mer energi till vårt energisystem än vad både vattenkraft och kärnkraften gör tillsammans och är en större energibärare än oljan. Biobränsle är klimatneutralt och där varje ny TWh som tas fram genererar 300 arbetstillfällen inom landet. Varje elvärmd villa som konverterar till bioenergi sparar dessutom tusentals kronor i uppvärmningskostnad. Om vi överslagsmässigt översätter vår bioenergianvändning (115 TWh) till importerad olja så innebär detta i konsumentledet att ungefär 150 miljarder kronor som sedan till större delen stannat i den lokala ekonomin och att utsläppen av koldioxid inom landet minskat med drygt 30 miljoner ton.

Enligt värmepumpbranschens uppgifter finns det mer än 250 000 bergvärmepumpar i Sverige. Om vi utgår från den siffran, och antar att värmepumparna i huvudsak har ersatt villaolja och elvärme, kan det konstateras att koldioxidutsläppen från elproduktion och oljeförbränning hade kunnat reduceras med minst 1,2 miljoner ton, om biobränslet pellets hade valts i stället för en värmepump. Det motsvarar 40 procent av det svenska klimatmålet – att under perioden 2008-2012 reducera utsläppen av växthusgaser med 4 procent jämfört med utsläppen 1990.

Vid beräkningar av värmepumparnas utsläpp måste man, som såväl Energimyndigheten som Naturvårdsverket gör, utgå från att all elanvändning på marginalen påverkar produktionen i kolkraftverk i våra grannländer. Det betyder att varje ökning eller minskning av elanvändningen i Sverige innebär en motsvarande förändring i kolkraftproduktion i ett annat land, som antingen exporterar till eller importerar från Sverige.

Låt oss reservera vår elproduktion till att skapa konkurrenskraft och arbetstillfällen i vår industri. En kWh elström som används i processindustrin till att smälta stål kan sedan restvärmen återanvänts producera ånga som genererar el och restvärmen från elproduktionen kan i sin tur generera fjärrvärme och så vidare. Använder vi elen smart kan vi utnyttja samma kWh i många led.

Att slösa bort högvärdig el på att få 20 grader varmt är inte långsiktigt hållbart ens om vi använder värmepumpar. Vi påstår inte att svensk skog är lösningen på alla energiproblem. Men den är en värdefull pusselbit i den årligen stormande eldebatten och en bättre användning av den svenska skogen får ekonomiskt positiva konsekvenser för oss alla.

BENGT-ERIK LÖFGREN

energikonsult

ARE KJEANG

universitetsadjunkt

HANS EEK

arkitekt och passivhusexpert

PER FORSBERG

arkitekt, Göteborg

JAN-ERIK DAHLSTRÖM

senior adviser

JAN LEMMING

energikonsult

LARS ANDRÉN

författare, debattör och föreläsare