Att gåvor till ideella organisationer borde bli avdragsgilla har diskuterats i Sveriges riksdag under mer än 50 år. Att denna långbänk kom till sitt slut vid årsskiftet är en framgång. Sverige har därmed lämnat jumboplatsen som enda land inom EU utan någon form av gåvoskatteavdrag.

Men för att reformen ska få önskvärd effekt måste Skatteverkets avgränsning möta regeringens tolkning av reformen, alltså att gälla gåvor till organisationer som arbetar med hjälpverksamhet bland behövande.

Skatteverkets mer strama tolkning innebär att reformen endast gäller ekonomisk behövande. Myndighetens tolkning är olycklig och ligger långt ifrån regeringsutredarens definition ”verksamhet som tar sikte på hemlösa, sjuka, handikappade, missbrukare och allmänt hjälpbehövande i Sverige och i utlandet”. Regeringen behöver snarast tydliggöra gentemot Skatteverket att den bredare tolkningen gäller, annars är risken att reformen blir ett misslyckande.

Men även om detta mest basala rättas till finns det också andra brister i gåvoskattereformen.

Reformen tillåter exempelvis inte avdragsrätt för företag. Det företag som vill ta ett ökat allmännyttigt ansvar får inte avdragsgillt skänka pengar till en social hjälporganisation i syfte att stärka sitt varumärke eller för att skapa mervärde och engagemang bland sina medarbetare. Vill företaget ”oegennyttigt” ge en gåva till kultur eller en idrottsorganisation så tillåts inte heller avdragsrätt.

Bara om samma gåva klassificeras som ett led i företagets marknadsföring, ja, då blir det ”egennyttig” reklam – och därmed avdragsgillt!

Vi har vidare en situation i Sverige där en företagare kan ge en chokladkartong till sina anställda i julklapp, och göra det avdragsgillt. Däremot går det inte för samma företagare att skänka en julklapp till en hjälporganisation utan att han eller hon blir beskattad dubbelt upp.

En fåmansföretagare kan nämligen inte låta sitt bolag ge en gåva till allmännyttigt ändamål utan att han personligen blir beskattad som om han hade fått en utdelning på gåvobeloppet.

Vi hoppas också att beloppsgränsen på 6000 kronor på sikt kommer att höjas betydligt, i nivå med flertalet andra, mer generösa länder runt omkring oss. Först då kommer skatteavdraget att få en substantiell betydelse för ideella organisationer. Den reform som införds vid nyår innebär att den som vill stödja hjälpverksamhet i Sverige och utomlands samt viss forskning, kan få en skatteåterbäring på 25 procent av sin gåva. För att räknas måste varje enskild gåva uppgå till minst 200 kronor, och det sammanlagda beloppet måste uppgå till minst 2000 kronor. Som mest kan avdrag göras för gåvor upp till 6000 kronor under ett år; då får givaren tillbaka 1500 kronor i sänkt skatt.

Förslaget har förutsättningar för att bli en vinst för alla: organisationen får 25 procent mer i gåvor, givarens ekonomi belastas inte alls och samhällsekonomiskt blir vi alla vinnare.

Det vi gläder oss över är inte minst att reformen kommer att göra den ideella sektorn i Sverige starkare. Många givare kommer att göra just det vi beskrev ovan: ge vidare det de får i skatteåterbäring. Det var vad som hände i Norge vid en liknande reform, då givandet ökade med 30 procent.

Genom att främja givande visar regeringen dels vikten av ideellt engagemang, dels synliggörs behovet av en stark ideell sektor i Sverige.

I nästa steg – som bör komma snart – måste också företag tillåtas ge ideella gåvor som ett led i företagens sociala ansvarstagande. Då bör också all forskning inkluderas i reformen och även andra organisationer som arbetar med exempelvis kultur, miljö och ungdomsverksamhet. Dessa förändringar krävs för att reformen ska få det resultat som är önskvärt – en starkare ideell sektor.

STEFAN BERGH

generalsekreterare, Cancerfonden

MARIE WILLERMARK

samfundsledare, Frälsningsarmén

STAFFAN JOSEPHSON

generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

LAURENT LEKSELL

ordförande, Stockholms stadsmission

MIKAEL OSCARSSON (KD)

riksdagsledamot