Carina Lindfelt och Tobias Krantz

Svenska myndigheter bör bli snabbare på att hantera arbetstillstånd och på att bedöma utländska utbildningar.

Carina Lindfelt och Tobias Krantz

Den globala kampen om talanger har ökat dramatiskt under de senaste åren. Samtidigt som USA har halkat efter, bland annat till följd av tuffa restriktioner efter terrorattackerna 2001, har flertalet andra länder blivit allt mer engagerade i att locka till sig utländska talanger. Ett ökat inflöde av högkvalificerade invandrare kan stimulera innovationer, förbättra näringslivets förutsättningar att växa och stärka affärskontakter med omvärlden.

Sverige hade från början av 1970-talet fram till 2008 ett mycket restriktivt system för arbetskraftsinvandring. Det gjorde att andelen arbetskraftsinvandrare var bland de lägsta i industrivärlden. Den nya lagstiftning som infördes i december 2008, i kombination med att Sverige inte har infört några övergångsregler för invandring från nya EU-medlemsländer, har lett till att Sverige idag har ett av världens friaste regelverk för arbetskraftsinvandring.

Betydligt färre krav ställs i Sverige jämfört med andra liberala immigrationsländer som exempelvis Kanada och Australien, där arbetskraftsinvandrare måste uppfylla en rad olika kriterier för att kvalificera sig till inträde. Tack vare de fria regelverken har inflödet av arbetskraftsinvandrare ökat något i Sverige.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv, Kampen om talangerna, visar emellertid att ökningen till stor del förklaras av att tillfällig arbetskraft som säsongsarbetare särredovisades före reformen 2008 och därför tidigare inte var med i statistiken. Även när vi inkluderar den tillfälliga arbetskraften ligger inflödet av arbetskraftsinvandrare till Sverige fortfarande under OECD-snittet.

Ett fritt regelverk räcker med andra ord inte för att locka arbetskraftsinvandrare. Högkvalificerade invandrare kan i dag välja mellan en rad olika länder. Forskningen visar att de har en stark tendens att välja länder med höga lönenivåer och låga skatter. Och just på det området ligger Sverige i lä. I länder som Australien och Kanada är skattenivåerna betydligt lägre än i Sverige. Arbetskraftsinvandringen, som andel av arbetsför befolkning, är samtidigt cirka tre gånger så stor som här. Enligt forskningen påverkar marginalskattenivåer och nivån på expertlöner vilka länder talanger söker sig till.

Svenska politiker är medvetna om att de höga skatterna minskar attraktionskraften. Därför infördes för ett antal år sedan en särskild expertskatt som innebar lägre skatt för utländska nyckelpersoner. Men expertskatten ger snedvridningar för svenska experter relativt utländska. Den är dessutom tidsbegränsad och svår att utnyttja.

Kammarrätten fastslog exempelvis nyligen att en vice vd och Deputy Retail Manager på Ikea inte kunde anses ha företagsledande arbetsuppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i företaget, vilket innebar att personen ifråga nekades expertskatt.

Även med regeringens nya regler, där utländska experter med en månadslön över 88 000 kronor klassas som experter, kvarstår en rad problem. Bland annat missgynnas de många mindre it- och forskningsföretag som inte har möjlighet att betala månadslöner på 88 000 kronor plus arbetsgivaravgifter. Ett företag som till exempel vill anställa en systemingenjör från Indien för en månadslön under 88 000 kronor är fortfarande beroende av ett godkännande av Forskarskattenämnden för att personen ifråga ska kunna få tillgodogöra sig expertskatten.

Sverige kan gå från botten till toppen i den globala kampen om talanger. Men för att nå dit krävs en mer konkurrenskraftig utformning av skattesystemen. Lägre marginalskatter skulle exempelvis innebära att lönen efter skatt för chefer och personer på ledningsnivå hamnade närmare nivån i våra konkurrentländer. Den typen av skattesänkningar har dessutom en hög självfinansieringsgrad då de stimulerar till fler arbetade timmar.

Det är även viktigt att värdefull kompetens inte försakas på grund av onödig byråkrati. Exempelvis bör svenska myndigheter bli snabbare på att hantera arbetstillstånd och på att bedöma utländska utbildningar som ger behörighetsbevis till yrken som läkare och lärare. Vi får inte missa chansen att attrahera den globala kompetensen.

CARINA LINDFELT

avdelningschef, arbetsmarknad & förhandlingsservice Svenskt Näringsliv

TOBIAS KRANTZ

chef utbildning, forskning & innovation, Svenskt Näringsliv