Afrika är inte bara misären i Darfur eller förtrycket i Zimbabwe. Det är också den nybyggda börsen i Rwandas huvudstad Kigali.

Det är det framgångsrikt ­genomförda valet av Afrikas första kvinnliga president i det krigshärjade Liberia.

Afrika söder om Sahara utgör en ­sammansatt verklighet som ­kräver ett nytt förhållningssätt. Regeringen ­formulerar därför en ny Afrikapolitik.

Bilden av Afrika domineras ofta av konflikt, svält och brist på ­demokratiska och mänskliga rättigheter. Tv-skärmarna förmedlar hopplöshet och fattigdom.

Det är en förenklad bild som bortser från att Afrika består av 53 länder med olika förutsättningar, utmaningar och utvecklingsnivå.

Under senare tid har flera långvariga konflikter gått mot en lösning, demokratin stärkts och respekten för mänskliga rättig­heter förbättrats i flera länder. Den rekordhöga ekonomiska tillväxten på sex procent ökar kontinentens förutsättningar att nå FN:s millenniemål.

Regeringens Afrikaskrivelse utgår från kontinentens nya verklighet. Genom ­Afrikaskrivelsen lägger vi grunden för en förnyad och fördjupad politik.

Den nya svenska Afrikapolitiken tar sin utgångspunkt i att demokrati, investeringar och handelsrelationer är centrala för utveckling. Vårt bistånd, som ökar till Afrika, ska bidra till att förbättra förutsättningarna för demokratiutveckling och hållbar ekonomisk tillväxt.

Att underlätta Afrikas fulla delaktighet politiskt och ekonomiskt i vår globaliserade värld ligger i allas intresse. Därför måste också Sverige anpassa sin politik för att stödja den utvecklingen.

Stöd för att underlätta och förenkla handel är en nödvändig förutsättning för tillväxt i Afrika och uthållig fattigdomsbekämpning. Regeringen arbetar därför aktivt för att uppmuntra svenskt näringsliv att knyta nya band i Afrika.

Det är av ömsesidig nytta och gemensamt intresse att handel, investeringar och svenska företags sociala ansvars­tagande ­intensifieras på den afrikanska kontinenten.

I den nya Afrikapolitiken utgör också klimathotet en central fråga. Afrika bidrar endast i ringa mån till de globala miljöproblemen men riskerar att drabbas hårdare än kanske någon annan kontinent.

Vi behöver ytterligare kunskap om hur vi bäst kan bistå Afrika att tackla klimatförändringarna. En viktig roll kommer att spelas av den internationella kommissionen för klimatförändring och utveckling som regeringen tillsatt.

Hållbart utnyttjande av naturresurserna i Afrika är samtidigt inte bara kopplat till klimatfrågan och den sociala utvecklingen utan också till fred och säkerhet på kontinenten.

Vi har sett exempel på hur kampen om land och knappa vattenresurser orsakar konflikt och svårt lidande.

De fortsatta konflikterna i Darfur, Tchad, Somalia och östra Kongo innebär inte bara stort mänskligt lidande utan tydliggör även sambandet mellan fred, säkerhet och utveckling.

Hållbar utveckling förutsätter att människors rättigheter ­respekteras och skyddas. På så sätt fördjupas demokratin och ­människors förutsättningar att ta sig ur ­fattigdom stärks.

Därför måste vi aktivt stödja de afrikanska länderna och invånarna i deras ansträngningar för ­demokrati och mänskliga rättigheter. Zimbabwe är ett tragiskt exempel på hur bristande respekt för dessa värden går ut över utveckling och omintetgör gjorda framsteg.

Den positiva utvecklingen av Afrikanska Unionen måste uppmärksammas. AU:s kapacitet för politisk krishantering demonstrerades tydligt när Kofi Annan och Tanzanias president Kikwete snabbt utsågs till medlare i Kenya.

Vi välkomnar att brister och överträdelser i demokratiska processer i AU:s medlemsländer på detta sätt i ökande grad blir föremål för andra afrikanska länders engagemang.

Regeringens Afrikaskrivelse handlar inte bara om nya trender och hur vi anpassar vår politik. Den handlar också om hur vi arbetat med den nya biståndspolitiken med tydligare prioriteringar och fokus på effektivitet och resultat.

Fattigdomsbekämpningen i Afrika prioriteras. I skrivelsen framgår även att vårt engagemang i länder i konflikt och postkonflikt ökar.

Det gör även vårt fokus på ­kvinnorna, som är starkt åsidosatta i flera afrikanska länder. Vi menar att insatser för att ­förhindra övergrepp och att uppnå en ­förbättrad situation för kvinnorna måste stärkas.

Kvinnors kraft är en av de mest outnyttjade resurserna i Afrika och deras rättigheter och möjligheter är därför något helt centralt för såväl fredsbyggande som tillväxt, utveckling och välstånd.

I den förnyade svenska Afrikapolitiken väver vi i ökad utsträckning samman engagemanget inom utrikes- och säkerhetspolitiken, handelspolitiken och biståndspolitiken till en sammanhållen politik.

Detta är också kärnan i regeringens politik för global utveckling, PGU, där utgångspunkten är att alla politikområden ska sträva ­efter att bidra till en rättvis och hållbar utveckling.

I vår politik ska svenska såväl som afrikanska intressen och samarbeten för ömsesidig nytta lyftas fram.

Härigenom stödjer vi afrikansk utveckling och bidrar till att Afrika tar full och aktiv del i det globala samarbetet. Syftet är också att vidga kontaktytorna mellan ­Sverige och Afrika.

Engagemanget omfattar en rad svenska aktörer och vårt agerande i FN och andra organisationer. Det kommer också att i större utsträckning ske inom ramen för partnerskapet mellan EU och Afrika.

Vårt ordförandeskap i EU under hösten 2009 ger oss särskilda möjligheter att genomföra den förnyade Afrikapolitiken. Det är hög tid att omvärlden ser det nya Afrika som växer fram.