Varje år smugglas exotiska djur in i Sve­rige. De göms ofta på sätt som innebär oerhörda lidanden för dem. Många djur dör redan under transporten.

De som överlever är i behov av akut vård. Många hör till utrotningshotade arter som därmed blir än mer sårbara.

I Sverige dumpas varje år ett stort antal katter, kaniner, burfåglar, ödlor, sköld­paddor och så vidare av sina ägare. De allra flesta av dessa dumpade och hem­lösa sällskapsdjur går ofta en lång och plågsam död till mötes.

Även många ”svenska” vilda djur skadas varje år. Det kan vara oljeskadade fåglar, djur som fastnat i nät, byggmaterial, fiskedrag och linor etcetera.

I dagens Sverige finns det endast ett fåtal privatpersoner och ideella föreningar som har tillstånd för viltrehabilitering. Med obefintliga privata resurser och utan formell djursjukvårdande utbildning förväntas de ta hand om skadade och/eller sjuka vilda djur.

I allt högre taktutrotas vilda djur världen över. För att möta detta problem har Sverige undertecknat flera EU-direktiv och internationella konventioner. Dessa berör bland annat handel med hotade arter (Cites) och skydd av vilda arter och deras miljöer.

Verkligheten är dock fortfarande långt ifrån tillfredsställande när det gäller tillräckliga kunskaper hos utövande myndigheter om alla förekommande djurslag.

Det finns därför ett stort behov av ut­bildning för myndighetsutövare liksom en central stödfunktion för polis, tull, räddningstjänst och allmänhet. Från samtliga kommer dagligen samtal om skadade djur som behöver professionell vård.

Problemen ska inte bara lösas när de väl uppstått. Genom att samordna kunskaper, forskning och hjälpinsatser kan man arbeta förebyggande. Därmed sparas lidande för djuren och hjälpinsatserna effektiviseras.

Utöver lidandet som de övergivna sällskapsdjuren utsätts för finns även stora risker med vissa av de exotiska sällskapsdjur som dumpas i naturen.

Lyckas de etablerasig i den svenska naturen kan de bidra till ekologisk skada genom att sprida sjukdomar till både männi­skor och vilda och tama djur. Farliga sjukdomar och parasiter, som till exempel rabies och dvärgbandmask, kan komma in i landet genom illegalt införda djur.

Problemen med de exotiska djuren är stora. Inte minst då det råder brist på godkända lokaler för omhändertagande och att det idag görs alltför få tillslag mot den illegala djurhandeln.

Ett annat problem med exotiska djur är att många djurägare saknar tillräcklig kunskap om dessa vanligtvis krävande sällskapsdjur. Många djur missköts trots ägarnas goda föresatser.

En vanlig orsak till vanvård är att man helt enkelt inte exakt vet vilken djurart man har och därmed inte heller vilka behov som just den arten har.

Den komplexa problembilden kring smuggling, artbestämning, import och hantering av olika slags djur kräver ett samlat grepp. Det har påpekats av EU gentemot medlemsländerna. Även Sverige har kritiserats.

Det måste inrättas ett nationellt center med tillräcklig kunskap och erfarenhet dit myndigheter och allmänhet kan vända sig för att få hjälp och även lämna upphittade eller beslagtagna djur.

En nationell satsning i linje med Europaparlamentets uppmaning till medlemsländerna, att fastställa en plan för omhändertagande av alla herrelösa djur, är nödvändig.

Sedan ett par år finns en arbetsgrupp och ett projekt, initierat av personer med bred, djup och relevant kompetens för att förverkliga ett nationellt center för utsatta djur.

Detta Animal Welfare Center (AWC) ska samordna kunskap, forskning, utbildning och hjälpinsatser och arbeta förebyggande med allmänhet och myndigheter som målgrupp samt aktivt ta hand om skadade eller på annat sätt utsatta, herrelösa djur.

Sverige måste följa den övriga världens exempel och med offentliga medel stödja anläggning och drift av det planerade centret.

CLAES ANDRÉN

vetenskaplig ledare, Nordens Ark, professor i bevarandebiologi

BO RUNSTEN

klinikveterinär

Djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg

JAN WESTIN

fil dr, vetenskaplig ledare och zoolog

MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN

riksdagsledamot (m)

EVA SELIN LINDGREN

riksdagsledamot (c)

CECILIA WIGSTRÖM

riksdagsledamot (fp)

ELSE-MARIE LINDGREN

riksdagsledamot (kd)