När alla är med ökar legitimiteten i välfärdssystemen.

Folkpartiet föreslog i Almedalen en ny arbetsmarknadsmodell. Men också i sjukförsäkringen behövs fortsatta moderniseringar. I en underlagsrapport i vårt arbete för ett nytt partiprogram föreslår vi förstärkningar för ökad trygghet och flexibilitet.

Allt färre kan i dag räkna med att få en ersättning som ungefär motsvarar deras lön om de skulle drabbas av sjukdom, eller andra oförutsedda händelser i livet. Det hotar grundprinciperna i den generella välfärdspolitiken.

Tendensen är både tydlig och snabb. År 1991 hade endast 9 procent av de sjukpenningförsäkrade inte hela inkomsten försäkrad på grund av att deras inkomster översteg taket i sjukförsäkringen. En ny studie från Försäkringskassan visar att det 2010 var 37 procent som hade löner över taket. Med en månadslön som i år är högre än 27 500 kronor får du inte längre hela din inkomst försäkrad. Enligt Riksdagens utredningstjänst beräknas 40 procent ha inkomster över taket i sjukförsäkringen år 2015.

Samtidigt har den privata marknaden för inkomstförsäkringar växt, inte minst genom fackföreningarna. Fler betalar ur egen ficka för att ha sin inkomst försäkrad ifall de skulle drabbas av sjukdom. Fyra av tio förvärvsarbetande hade, enligt Försäkringsbolaget Folksam, år 2010 en privat sjukförsäkring. Tilläggsförsäkringar finns också i en del kollektivavtal.

Den här utvecklingen har ett allvarligt pris. Allt färre kommer med tiden se behov av en statlig försäkring för dem själva när de också måste betala för en privat försäkring för sin trygghet. Socialförsäkringen kan i värsta fall bli en relevant försäkring endast för dem med de lägsta inkomsterna.

Vi ser tecken på att legitimiteten för socialförsäkringssystemet urholkas. Fler och fler tror inte att det offentliga ger sjuka en hygglig levnadsstandard. Enligt professor Stefan Svallfors har den andelen ökat från 23 till 35 procent (2010). Enligt Folksam var det 2010 bara 39 procent som ansåg att ersättningen vid sjukdom är tillräcklig, en nedgång från 54 procent på bara två år.

Utvecklingen riskerar dessutom att påverka flexibiliteten på arbetsmarknaden. När den enskilde blir beroende av vad som står i avtalet med arbetsgivaren om hon eller han skulle råka ut för en svår sjukdom, eller när rättigheter följer av att vara medlem i ett visst fackförbund, kan det leda till att färre vågar byta jobb eller bransch. Vi ska inte underskatta risken för inlåsningseffekter på arbetsmarknaden.

Den pågående parlamentariska utredningen om socialförsäkringarna måste ta sikte på breda överenskommelser och finna lika robusta lösningar som pensionsreformen. Vi ser ett antal justeringar där vi tror att såväl individer och företag, som samhällsekonomin kan bli vinnare.

• Höj taket i sjukförsäkringen från dagens 7,5 basbelopp till åtminstone 10 basbelopp, vilket motsvarar en månadslön på 36 700 kronor. Då skulle mer än 80 procent av dem som betalar till sjukförsäkringen få hela sin inkomst försäkrad. Vi ser gärna ytterligare höjningar av taket till 12 basbelopp, motsvarande en lön på 44 000 kronor i månaden. Då skulle 9 av 10 få hela sin inkomst försäkrad.

Enligt riksdagens utredningstjänsts beräkningar skulle en höjning av taket till 10 basbelopp öka statens kostnad med 1,4 miljarder kronor 2013. En höjning till 12 basbelopp skulle kosta ytterligare 300 miljoner kronor. Vår slutsats är att en höjning av taket i sjukförsäkringen är fullt realistisk att genomföra i statsbudgeten. Det är en viktig förändring för att öka tilliten till och försäkringsmässigheten i våra gemensamma försäkringar.

• Öka företagarnas valfrihet i socialförsäkringarna. Sverige behöver fler företagare och fler måste våga starta nya företag. Fler företagare måste kunna få tillbaka praktisk trygghet i motsvarande mån som de faktiskt betalar för.

• Förbättra tryggheten för sjuka och föräldralediga studenter. Även studenter ska omfattas av vårt trygghetssystem. Vi föreslår därför att studiemedlet görs sjukpenninggrundande.

Vi liberaler har i över ett århundrade varit med och format stabila socialförsäkringar. Försäkringar som ska omfatta hela befolkningen och ge en betydande inkomsttrygghet vid sjukdom eller olycka. Försäkringar fördelar risk och skapar flexibilitet. När alla är med ökar legitimiteten i välfärdssystemen och transaktionskostnaderna blir minimala. Arbetsmarknaden blir bättre fungerande och fler företag kan fokusera på sina affärsidéer. Starka försäkringar vid sjukdom är det mest moderna vi kan tänka oss.

JOHAN PEHRSON (FP)

gruppledare i riksdagen

BIRGITTA RYDBERG (FP)

landstingsråd i Stockholms läns landsting

ULF NILSSON (FP)

riksdagsledamot (FP)

EMMA CARLSSON LÖFDAHL (FP)

riksdagsledamot (FP)

CECILIA CARPELAN (FP)

ledamot Skärholmens stadsdelsnämnd (FP)

KARL AXELSSON

ordförande Liberala Studenter