Vänta inte bara på nya lagar. Fler måste agera mot bluffakturorna.
Bluffakturor är en lönsam kriminell bransch.
Johan Pehrson (FP) och Dick Malmlund.
Just nu sitter flera företagare och betalar för varor och tjänster de inte beställt eller har fått. Och så är det varje dag hela året. Några gör det för att de inte märker att fakturorna är falska, men de flesta gör det för att de är rädda för Kronofogden.
Innan året är slut kommer dessa företagare att ha betalat sammanlagt mer än en miljard kronor till bedragarna. Detta har fortgått i åratal samtidigt som rättsstaten i alltför stor utsträckning agerat åskådare. Det är en märklig situation när en brottslig verksamhet är så uppenbar, men de brottsbekämpande myndigheterna ändå inte kan skydda medborgare och företag. Regeringen har sent omsider tagit tag i frågan, men ännu saknas centrala skarpa förslag.
Åklagarna väcker åtal i regel för bedrägeri, skattebrott och bokföringsbrott. Är det riktigt allvarligt kan detta även rubriceras som grovt. I normalfallet är straffet fängelse i högst två år och om det är grovt är straffet sex månader till sex års fängelse. Straffet spelar dock mindre roll för dessa kriminella eftersom risken att i praktiken åka fast är så pass liten. Bluffakturor är en lönsam kriminell bransch.
Vi vill lyfta fram sju åtgärder i kampen mot dessa grova och systematiska bedragare. Kombinerar vi dessa insatser och samarbetar mer gränsöverskridande kan det ge verkliga resultat.
1. Polis och åklagare kan använda nuvarande lagstiftning effektivare och se till att många fler grips och ställs inför rätta. Brottsligheten har inga länsgränser. Polisens insatser över landet måste samordnas och alla få tillgång till anmälningssystemen vid alla polisdistrikt. Här kan vi ta steg redan nu i väntan på en sammanhållen svensk polis.
2. Bolagsverket bör ges möjlighet att mer omfattande kontrollera styrelseledamöterna i företag som kan misstänkas vara blufföretag. Ofta används så kallade målvakter i bedragarnas styrelser. I dag är det för enkelt att säga att man inte vet om sitt styrelseuppdrag eller vet vad företaget sysslar med.
3. Kronofogden bör ges möjlighet att se till att företag som söks på betalning på synnerligen dåliga grunder inte skadas. En ansökan om betalningsföreläggande och en påföljande betalningsanmärkning är allvarligt för ett företag. Många gånger använder bedragarna Kronofogden som ett hot för att få företagare att betala en bluffaktura. Detta kräver dock sannolikt en regeländring i kreditupplysningslagen så att en betalningsanmärkning inte får publiceras förrän skulden blivit fastställd av kronofogden eller domstol.
4. Det finns blufföretag som ständigt har 50-100 ärenden i tingsrätten där de stämt företagare. Inget normalt företag möter i så stor omfattning sina kunder i tingsrätter runt om i landet. Därför bör en samordning ske av sådana ärenden. Då blir det uppenbart vad affärsidén bygger på.
Domstolens uppdrag att söka förlikning mellan två parter i en tvist är en rimlig utgångspunkt. Det bör dock ses över om detta verkligen ska vara fallet när det gäller just bluffakturor.
5. Bankerna kan, om de vill, hjälpa sina seriösa kunder och stänga bedragarnas konton. När Postgirot 2004 bestämde sig för att stänga över 80 konton som tillhörde företag som låg på Svensk Handels varningslista, halverades omsättningen för bedragarna över en natt.
Tidigare hade ett företag ensamt skickat ut en miljon bluffakturor. Efter stängningen vågade ingen göra så stora utskick då de riskerade att få kontot spärrat och få alla utsända fakturor värdelösa. Därför gör bedragarna nu flera mindre utskick.
Bankerna har också bankkonton som ägs av blufföretag. Den som vill veta vem som äger bankgirokontot på fakturan får inte ut uppgifterna från banken. Det är ett system som underlättar de fortsatta bedrägerierna och som skulle kunna övervägas bli mer transparent.
6. Factoring- och inkassobolagen som driver in pengar åt bluffbolagen måste också ta sin del av ansvaret. Flera av de stora bolagen gör redan det och hämtar in uppgifter om vilka blufföretag som är verksamma och undviker därmed att ta uppdrag från dessa. Här ska det inte uteslutas ytterligare reglering av denna verksamhet.
7. Företagarna själva måste bli mera uppmärksamma när de betalar fakturor och kanske helt avstå från att köpa något per telefon från okända försäljare.
Många företagare känner att det finns en effektiv övervakning av att de följer lagstiftningen, lämnar korrekta uppgifter och betalar skatter i tid. De förvånas många gånger över varför myndigheterna inte är lika effektiva när de gäller att granska och stoppa blufföretag.
JOHAN PEHRSON (FP)
riksdagsledamot
DICK MALMLUND
Varningsinfo AB
