Janne Rudén och Tomas Abrahamsson

Vi är av den bestämda uppfattningen att en avreglerad marknad kräver mer regler och kontroll.

Janne Rudén och Tomas Abrahamsson

Den svenska järnvägen har under de senast 20 åren stegvis avreglerats. I vissa hänseenden har det varit framgångsrikt.

Men i flera aspekter har avregleringen lett till brister, vilket de senaste årens ”tågkaos” vittnar om. Det har lett till stora samhällsekonomiska förluster och medfört en försämring av de järnvägsanställdas villkor och arbetssituation. Med en järnväg som blir allt sämre kommer människor och transportköpande företag att söka sig bort från järnvägen.

De svenska företag som är helt beroende av järnvägstransporter för att få ut sina varor i världen kommer att få ett försämrat konkurrensläge på den globala marknaden. Godstågen bär stora delar av stål-, skogs- och pappersindustrins produkter på sina hjulaxlar ut i Europa och såväl Sveriges klimatmål, konkurrenskraft som sysselsättning äventyras.

Seko har tagit fram en rapport som problematiserar bilden samt ställer upp ett antal krav för hur järnvägen ska bli bättre:

• Öka robustheten i svensk järnväg genom att ge Trafikverket ökade resurser. Underhållet av svensk järnväg är grovt eftersatt. Infrastrukturen åldras snabbare än vad dagens nivå på underhåll och reinvesteringar klarar av att motverka. Därför menar Seko att regeringen skyndsamt ska deklarera att Trafikverket ska få de extra resurser på 38 miljarder som utpekas i Kapacitetsutredningen fram till år 2021. Utöver 38 miljarder, krävs också extra resurser för satsning på godstrafiken.

• Avsätt resurser för byggandet av höghastighetsbanor. Detta kommer att ge positiva miljöeffekter genom ökat resande på järnväg. Det kommer även leda till att kapacitet frigörs inom nuvarande järnvägssystem, vilket är positivt för gods- såväl som lokaltrafiken.

• Gör Trafikverket till helhetsansvarig myndighet för järnvägen. Trafikverket ska ges i uppdrag att upprätta en nationell tågplan med förutbestämda tåglägen. Dessa ska ingå i ett system av samordnade tidtabeller och ett enhetligt biljettsystem.

Det ska råda fri konkurrens om tåglägena och den operatör som i störst mån bedöms svara upp mot Trafikverkets krav erhåller tågläget. För varje tågläge ska operatörerna åläggas betala en ersättning. De sträckor och stationer som inte bedöms vara lönsamma ska upphandlas av Trafikverket. Finansiering till de upphandlade sträckorna ska tas från de ersättningar som Trafikverket erhåller från tåglägena på de lönsamma sträckorna. På så vis garanteras ett väl fungerande helhetssystem. Vid upprättandet av tågplanen måste Trafikverket ta särskild hänsyn till godstrafiken.

• Trafikering av tågplanen måste kvalitetssäkras. En avreglerad marknad kräver mer regler och kontroll. Exempelvis måste det ställas tydliga krav på att fordonsägare måste genomföra regelbundet förebyggande underhåll. För att säkerställa kravens efterlevnad måste kontroll bedrivas i form av oanmälda stickprover. Kopplat till kontrollfunktionen bör det även finnas meddelarskydd för personalen.

• Slopa SJ:s avkastningskrav. Staten måste börja använda SJ som ett transportpolitiskt instrument. SJ ska få ett samhällspolitiskt mål som består av att staten ska kunna ålägga SJ att trafikera de sträckor i den nationella tågplanen som ingen annan aktör är villig att trafikera. I övrigt ska SJ konkurrera med övriga aktörer om tåglägen och i upphandlingar. I stället för dagens vinst- och avkastningskrav, bör SJ enbart ha ett lönsamhetskrav. Lönsamhetskravet ska säkerställa resurser för ny- och reinvesteringar i fordon, utveckling av servicesystem och tjänster med mera.

• Trafikverket ska ansvara och bedriva banunderhåll, drift och mindre reinvesteringar i egen regi. Bristande kommunikation mellan aktörer på banan samt bristfälligt utformade underhållskontrakt har visat att underhåll återigen måste genomföras av en helhetsansvarig myndighet. Resurser som borde gå till reinvesteringar och underhåll läggs i dag i alldeles för stor utsträckning på administration.

• Även fastighetsföretaget Jernhusen utgör en del av järnvägsinfrastrukturen. Jernhusen bör därför föras över till Trafikverket och ges ett tydligt samhällsuppdrag.

Det är dags att järnvägen görs till ett konkurrenskraftigt och välfungerande transportslag. Vi är av den bestämda uppfattningen att en avreglerad marknad kräver mer regler och kontroll. Järnvägsinfrastrukturen har tillåtits att förslitas till en sådan nivå att svensk basindustri i allt större utsträckning överväger vägtransporter. Det drabbar inte bara företag och enskilda människor utan det är även förödande för klimatet.

JANNE RUDÉN

förbundsordförande, Seko

TOMAS ABRAHAMSSON

vice förbundsordförande, Seko