Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister (m)
Foto: SCANPIX
Tågresor och snö har återigen blivit ett vanligt samtalsämne på lunchrasten – inte konstigt med förra vinterns kaos i färskt minne. Jag vill måna om människors tid och företags möjlighet att verka och växa. Då behövs en infrastruktur som är trygg, säker och tillförlitlig. De olika transportslagen ska både fungera var för sig och samlat i ett system för bästa gemensamma nytta. Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd där såväl människor som företag är beroende av transporter inom landet och med våra grannar. Ett blodomlopp livsviktigt för att vardag och arbetsliv ska fungera.
Allt fler väljer att resa med tåg. Varje dag tar ungefär en halv miljon människor som runt om i Sverige tåget någonstans varav många pendlar till och från jobbet. Därtill transporteras gods i hög utsträckning via våra järnvägar. En central del i alliansregeringens politik för infrastruktur är att utveckla och förbättra tågtrafiken på ett sätt som gör att ännu fler än i dag väljer att ta tåget. En utveckling mot mer av tågresande och ett än större användande av järnvägen för godstrafik är i grunden positiv, inte minst av miljöskäl.
I takt med att tågresandet ökar ställs också högre krav på att tågen ska gå och komma fram i tid utan störningar, vilket är rätt och rimligt. Om vi vill uppmuntra fler att ta tåget så måste vi ha en infrastruktur som är både trygg, säker och tillförlitlig.
Förra vinterns snökaos ställde till med stora problem i hela transportsystemet, vilket drabbade både vanliga resenärer, arbetspendlare och företag beroende av punktliga leveranser. Den typen av sårbarhet är inte acceptabel. Därför tillsatte regeringen i mars i år landshövding Per Unckel som särskild utredare med uppgift att utreda den samlade hanteringen av vinterns störningar i järnvägstrafiken. Inom ramen för utredningsuppdraget låg även att ge förslag till åtgärder för att förbättra beredskapen inom transportsystemet som helhet vid liknande väderrelaterade situationer.
Nu har vinterns erfarenheter från alla järnvägens aktörer samlats in och i mitten av oktober överlämnades utredningens slutbetänkande till regeringen. Huvudförslaget är att ett samlat åtgärdsprogram för järnvägens vinterberedskap bör upprättas och skötas av Trafikverket. Under sommaren har aktörerna också redovisat åtgärder för bättre beredskap inför kommande vinter. Utredningen föreslår att Trafikverket bör få i uppdrag att systematiskt följa upp dessa åtgärder. Därtill bedömer utredaren att om alla parter genomför de åtaganden man beskrivit i sina respektive åtgärdsprogram, så har vi en betydligt bättre beredskap för denna vinter än vad vi hade i vintras. Betänkandet är nu på remiss till den 15 december och jag hoppas att vi ska kunna genomföra en stor del av förslagen så snart det är möjligt.
Den 11 november skedde en gemensam krisövning med 17 aktörer inom järnvägsområdet med syfte att öva på att hantera extremt vinterväder. Med var bland andra SJ, Green Cargo, SL och Trafikverket. Detta kommer att bli en återkommande övning. Jag har i eftermiddag (23/11) kallat till mig alla de aktörer som deltog i övningen för en avstämning inför vinterns beredskap och för att få veta mer om vilka erfarenheter och slutsatser som kan dras från övningen.
Men det finns också andra orsaker till tågstörningarna. Vi har tyvärr ett underhåll som i många år blivit eftersatt och vi har en tydlig sårbarhet i kraftledningar och signalsystem. Detta har alliansregeringen börjat åtgärda. Vi har därtill haft möjlighet att som en extra stimulansåtgärd under finanskrisen satsa pengar på just järnvägens drift och underhåll. Det har förekommit uppgifter om att anslaget till underhåll sänks under nästa år. Om man bortser från de extra konjunkturåtgärderna sker tvärtom en mycket kraftig ökning av anslagen, från tidigare 3,8 miljarder till 5,2 miljarder kronor per år för åren 2010–2021. Detta är en väsentlig och mycket nödvändig höjning av anslaget.
Det är också viktigt att se över hur arbetet organiseras och hur olika aktörer samarbetar med varandra. När en myndighet ansvarar för rälsen, ett antal bolag för tågen och ett annat bolag för stationerna är ett väl fungerande samarbete nyckeln till en fungerande beredskap. Det är inte acceptabelt att tågresenärerna möts av bristfällig information, stängda stationer eller oskottade perronger till följd av att de olika aktörerna inte kommunicerar med varandra. Vi kommer nu att särskilt följa upp denna fråga för att se hur kommunikationen och informationen till tågresenärerna vid förseningar och störningar kan bli bättre.
Vi har också haft ett mer långsiktigt problem i bristen på spår och kapacitet. Denna brist medverkade i stor grad till förra vinterns snökaos. Nu pågår flera viktiga projekt för att bygga ut kapaciteten genom dubbelspår och mötesstationer för att på så sätt öka kapaciteten för tågen att komma fram. Citytunneln i Malmö, Ådalsbanan och Haparandabanan är några exempel på detta. Citybanan i Stockholm är ett annat.
Med de åtgärder som vidtagits det senaste året och med alliansregeringens långsiktiga ökningar av underhållet till järnväg är det min ambition att man som tågresenär ska fortsätta se tåget som ett bra transportval, även vintertid.
Även denna vinter kommer det att finnas störningar i tågtrafiken runt om i Sverige. Men jag tror att vi, tack vare de erfarenheter vi gjorde under förra vintern, kommer att vara bättre rustade i år. Vi har lagt grund för ett bättre underhåll och nya investeringar i järnvägen de kommande åren. Vi har därtill höjt beredskapen. Jag kommer nu att fortsätta arbeta tillsammans med alla järnvägens aktörer för att de som reser med tåg eller transporterar varor på tåg ska få den service man har rätt att förvänta sig, även när snön faller.
CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD
infrastrukturminister (M)
