Under de närmaste två decennierna kommer Sverige att möta tre fundamentala ekonomiska utmaningar - globaliseringen, konsekvenserna av den svenska befolkningens åldrande och omställningen av vårt energisystem.
Dessa utmaningar kräver drastiska omställningar för att rädda jobben och säkra välfärden.

Vad som gör dessa utmaningar så formidabla är att de möter Sverige mer eller mindre samtidigt - under de närmaste två decennierna. Det råder inte heller någon osäkerhet om de krafter som är i rörelse.

Mot denna bakgrund förväntar man att debatten inför riksdagsvalet borde handla om hur blocken avser att hantera dessa utmaningar. I stället gör partierna utspel, som är dåligt anpassade till de ekonomiska realiteter som väntar Sverige.

Ett privat företag som marknadsför sina produkter på liknande sätt skulle förmodligen släpas inför domstol för vilseledande reklam.

Internationellt har ledande politiker, ekonomer och tankesmedjor länge varnat för att världen står inför en djupgående omlokalisering av framför
allt tillverkningsindustri och it-tjänster.

I USA har den nya trenden med lönestagnation - som tillskrivs konkurrensen från främst Kina - lett till starka protektionistiska strömningar. Företrädare för Tysklands storföretag uttrycker djup oro över risken att en dag bli uppköpta av asiatiska företag.

Två svenska nationalekonomer, Mats Persson och Marian Radetzki, varnade nyligen för att Indiens och Kinas inträde på världsmarknaden framtvingar antingen reallönesänkningar eller ökad arbetslöshet i västvärlden.

Framstående näringslivsföreträdare bedömer att en mycket stark utflyttning av svenska jobb till låglöneländer i Östeuropa och i Asien är att vänta.

Nära hälften av alla industrijobb kan lämna landet. Trots alla tecken och varningar betraktas globaliseringen i Sverige fortfarande som en kuriositet som inte direkt berör oss.

Det hävdas ofta att Sveriges framtid ligger i kunskapsintensiv produktion. Men internationella jämförelser visar att svenska elever inte ligger bra till i skolämnen som är vitala
i en framtida ekonomi.
Mycket omfattande investeringar i utbildning tillsammans med åtgärder för att skapa ett innovations- och företagsvänligt klimat blir nödvändiga för att säkerställa Sveriges framtida konkurrenskraft.

Regeringens energipolitiska ambition är att bryta vårt oljeberoende till år 2020. Tyvärr ger regeringens skrift om utvecklingen av förnybar energi ingen anvisning om hur mycket detta kostar.
Att det blir mycket dyrt är helt klart. Och vad blir reaktionen när notan ska betalas?

Samtidigt med dessa utmaningar står vi inför det nu genomdebatterade problemet med en åldrande befolkning. Jämfört med andra industriländer har Sverige här agerat föredömligt tidigt med en reform av pensionssystemet.

Men ytterligare åtgärder krävs för att begränsa kostnadsökningarna för åldrings- och sjukvården som följer med ett ökat antal åldringar.

Mot denna bakgrund är det djupt oroande att åtgärder för att säkerställa Sveriges framtida konkurrenskraft och klara omställningen av vårt energisystem inte
diskuteras i valrörelsen.

Här är en meny över åtgärder:
• Tillsättandet av en globaliseringskommission där företagare, fackrepresentanter, ekonomer och politiker samlas i linje med vad företrädare för TCO föreslagit.

• En gradvis sänkning av arbetsgivaravgiften i syfte att få in både ungdomar och invandrare i arbetslivet. Se över bidragssystemet i samma syfte.

• Arbetsmarknadsreform i syfte att göra det lättare för företag att avskeda anställda samtidigt med bättre arbetslöshetsersättning enligt danskt mönster.

• Ett program i syfte att stimulera invandring av kvalificerad arbetskraft. USA har ett kvotbaserat system för immigration av akademiskt högutbildad arbetskraft. Denna politik ses som mycket viktig för USA:s förmåga att behålla sin internationella konkurrenskraft. I Europa överväger Frankrike liknande lagstiftning.

• Kvalitetsinriktad reform av utbildningssystemet för att säkerställa vår konkurrenskraft och skapa välbetalda jobb i Sverige. Ge näringslivet starkt inflytande över
inriktningen av universitetsutbildningen.

• Låt risken för att värdefulla resurser lämnar Sverige vara en vägledande princip vid översyn av skattesystemet.

Skattelättnader för bostäder, en tillgång som inte hotar att flytta till låglöneländer, kan vänta medan behovet av skatteförändringar för globalt lättrörliga resurser - kapital och kvalificerad arbetskraft - måste ses över snarast.