Under början av 1990-talet genomfördes en rad omfattande skolreformer i Sverige. Huvudmannaskapet överfördes från staten till kommunerna, rätt att välja skola både mellan kommunala och fristående skolor infördes, liksom skolpengen. Vidare förändrades gymnasieskolan genom att de gamla linjerna ersattes med program, och de tvååriga linjerna försvann och ersattes med treåriga. Vi fick också ett helt nytt betygssystem, med målrelaterade absoluta betyg. Dessförinnan hade också lärarutbildningen gjorts om i grunden. Samtidigt har, som ofta uppmärksammats, resultaten i skolan i en internationell jämförelse sjunkit.
Skall man vara krass så är det ingen som vet med säkerhet vad som gjort att den svenska skolans resultat har försämrats.
Erik Lakomaa
Det är i skoldebatten vanligt att välja ut en av dessa reformer och påstå att det är just denna som är orsaken till skolans problem. Sten Svensson, tidigare chefredaktör på Lärarnas Tidning, påstår (Brännpunkt 7/6) exempelvis att valfriheten och konkurrensen mellan skolor har orsakat de sjunkande resultaten i svensk skola. Den som ser att något följt på något annat i tid kan lätt tro att det också måste vara just detta som varit orsaken. Detta felslut kallas för post hoc ergo propter hoc.
Som forskare måste man istället försöka kontrollera de andra faktorer som kunnat påverka resultaten, och i forskningen finns inte stöd för att valfriheten i skolan har orsakat de fallande resultaten. Skall man vara krass så är det ingen som vet med säkerhet vad som gjort att den svenska skolans resultat har försämrats. Det finns flera tänkbara förklaringar och mer forskning är nödvändig på detta område.
Den forskning som finns – och det skall tillstås att denna tyvärr är begränsad – visar på att förekomsten av fristående skolor istället har positiva effekter, både för de elever som valt att gå på en fristående skola och för de elever som valt en kommunal skola (Sandström och Bergström 2005). Det senare kan förklaras genom att konkurrensen driver fram förbättringar även i det kommunala skolväsendet. Flera studier visar dessutom att fristående skolor har bättre utbildningsresultat (Björklund mfl 2003; Böhlmark och Lindahl, 2007, 2008; Sandström och Bergström 2005).
Det är också fler elever som når toppbetyg på fristående skolor, och elever på fristående skolor presterar bättre om man kontrollerar för bakgrund (Vlachos 2011). Rouse och Barrow (2009) har studerat effekter av valfrihet mellan skolor i USA (där handlar det om val mellan olika kommunala skolor, traditionella och ”charter schools”, eftersom fristående skolor av svensk modell inte finns där), de hittar emellertid inga tydliga positiva eller negativa effekter av att gå på en charter school i USA.
Man skall också notera att det fortfarande är en mycket begränsad andel av de svenska eleverna som går i fristående skolor. Det var först 2001 som mer än 5 procent av grundskoleeleverna gick i fristående skolor och först 2008 som andelen hade ökat till var tionde elev. En mycket stor andel av friskoleeleverna finns i storstäderna samtidigt som ett knappt hundratal kommuner ännu i dag helt saknar fristående skolor. Det är något man måste ta hänsyn till vid utvärderingar. När det kommer till likvärdigheten har, även om stora variationer mellan enskilda år kan observeras, mellanskolvariationen varit i stort sett konstant i storstäderna (där de flesta fristående skolor finns) under perioden 2001–2010. Samtidigt har den ökat i kommungruppermed en betydligt lägre andel elever i fristående skolor (Skolverket 2012).
Andra studier ger indikationer på att vissa fristående skolor han ha fördelar ur likvärdighetssynpunkt. I den utredning för Skolinspektionen om betygssättningen i gymnasieskolan där jag medverkade (Skolinspektionen 2010:12) fann vi att skolor som ingick i koncerner var bättre på att sätta korrekta betyg än andra. En förklaring till detta kan vara att de tar fram koncerngemensamt och kvalitetssäkrat utbildningsmateral och gemensamma prov. Detta gör att likvärdigheten ökar. Vissa kommuner har också, inspirerade av fristående skolor, kommit att börja med mer koncerntänkande. Detta har också andra fördelar som minskade kostnader.
Skolan är i de flesta kommuner den största enskilda budgetposten och skolan har stor betydelse både för eleverna och för samhället som helhet. Det är därför viktigt att den politik som förs är baserad på fullgoda underlag och har stöd i vetenskapen.
ERIK LAKOMAA
ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, har medverkat som expert i flera utredningar inom skolområdet
Missa inte Brännpunkts debattserie:
- ti 7 maj ”Valfriheten hotas om Miljöpartiet byter fot”
- må 6 maj ”MP måste säga nej till vinster i skolan”
- to 25 apr ”Skolan klarar sig utan vinstföretag”
- fr 19 apr ”Vinstförbud skulle få skolor att stänga”
- må 15 apr ”Forskarvärlden enig om vinster i vården”
- lö 13 apr ”Ska skolans väg likna finansbranschens?”
- fr 12 apr ”Konkurser är inte första valet”
- fr 12 apr ”Vinklat när privat vård döms ut”
- to 11 apr ”Vinstnivåerna borde bli till en ickefråga”
- on 10 apr ”Skolans utveckling är extrem”
- ti 9 apr ”Sämre kvalitet i vård med vinst”
- må 8 apr ”Låt bra skolor slå ut de dåliga”
- fr 5 apr ”Vinstuttag ökar visst segregationen”
- on 3 apr ”Finska skolundret har stor valfrihet”
- må 1 apr ”Kräv att skolbolagen stryper vinstutdelning”
- lö 30 mar ”Skolval minskar bostadssegregationen”
- on 27 mar ”Även de svagaste har rätt att göra fria val”
- on 27 mar ”Vinstförbud dödskyss mot småföretagen”
- on 27 mar ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan”
- lö 23 mar ”Valfrihet hjälper inte döende”
- fr 8 mar ”Myt att privatisering ger mer jämställdhet”
- må 18 feb ”Viktigast att se över hur pengarna tjänas”
- 16 dec 2012 ”Vinst inte liktydigt med valfrihet”
- 10 dec 2012 ”Mer mångfald krävs för en bättre välfärd”
- 23 nov 2012 ”Dags för en regional äldrepeng”
- 14 nov 2012 ”Det går att sätta stopp för vinstslöseriet”
- 10 nov 2012 ”Kvalitet är den avgörande frågan”
- 9 nov 2012 ”Det krävs borgerlig insikt”
- 25 okt 2012 ”Stora företag gynnas när vinst begränsas”
- 23 okt 2012 ”Konkurrens driver på utvecklingen”
- 19 okt 2012 ”Vinstintresse skapar fel drivkraft i vården”
- 17 okt 2012 ”Etisk plattform behövs i vården”
- 17 okt 2012 ”Det krävs reformer för att säkra kvalitet”
- 15 okt 2012 ”SSU föreslår ett systemskifte”
- 12 okt 2012 ”Förakt för rätten att själv få välja”
- 11 okt 2012 ”Så vill vi begränsa vinsterna i välfärden”
- 20 sep 2012 ”Välfärdens företag riskerar att strypas”
- 18 sep 2012 ”Vi vill inte bidra till skatteflykt”
- 20 jun 2012 ”Vinster urholkar välfärden”
- 18 jun 2012 ”Även äldre ska ha rätt att välja”
- 15 jun 2012 ”Med slopad valfrihet kan bara rika välja”
- 14 jun 2012 ”Skolan ska inte vara experimentverkstad”
- 13 jun 2012 ”Skolorna är ingen marknad”
- 12 jun 2012 ”Valfrihet har ett pris”
- 11 jun 2012 ”Friskolor har ökat skillnaderna”
- 11 jun 2012 ”Tvinga inte fram privat omsorg”
- 10 jun 2012 ”Vinstförbud vore ett misstag”
- 8 jun 2012 ”Vinstförbud en avgörande fråga”
- 7 jun 2012 ”Sämre resultat är inte friskolornas fel”
- 7 jun 2012 ”Fria skolvalet sänker resultaten”
- 6 jun 2012 ”Olyckligt MP- förslag”
- 5 jun 2012 ”De idéburna behöver utvecklas”
- 4 jun 2012 ”Vinsten får aldrig vara syftet”
- 2 jun 2012 ”Vi behöver ta fram bättre regler”
- 1 jun 2012 ”Behoven bör styra”
- 1 jun 2012 ”Vinst skapar drivkraft till förbättringar”
- 28 maj 2012 ”Avsluta kriget om vinster i välfärden”
