n allt mer ofta förekommande rubrik i massmedier är ”Facket i kris” är. Till viss del är krigsrubrikerna missvisande, men till viss del också riktiga. Våra och andra fackförbund har de senaste åren tappat tusentals medlemmar. Facket har under de senaste åren också åkt på flera politiska bakslag där arbetarnas ställning på arbetsplatserna har försvagats.

<b>En del av krisen är fackets eget fel. Vi måste tydligare visa våra nuvarande och potentiella medlemmar fördelarna med att vara med i en fackförening. Vårt fackliga arbete måste leda till ekonomiska och politiska vinster för våra medlemmar. En stor del av fackens problem är dock skapade av politiska beslut och krafter som vill minska fackets och dess medlemmars inflytande.</b>

Vi ser med stor oro på att arbetarrörelsens position successivt flyttas tillbaka. För oss viktiga värden i samhället hotas och riskerar att undermineras. Det handlar inte bara om att landets fackföreningar har försvagats genom politiska beslut om höjd a-kasseavgift. Det allvarliga i detta är att vi får mindre facklig närvaro på arbetsplatserna, vilket leder till att alla löntagare, våra medlemmar, får en sämre ställning på jobbet. I slutänden handlar det om lägre löner och sämre arbetsmiljö.

Fackföreningsrörelsen och den svenska modellen är också satt under press på grund av internationaliseringen på alla områden och av politiska intressen som verkar i dess bakvatten. Vi ser dagligen hur utländska arbetare utnyttjas i våra branscher. Det handlar om lägre löner, farligare arbetsmiljö och uttjänta bostäder. Det kan behövas utländsk arbetskraft för att klara produktionen, men varför ska arbetare konkurrera sinsemellan med löner och arbetsmiljö? Det leder bara till en nedåtgående spiral för såväl svenska som utländska löntagare. Politiska domar från EG-domstolen, som Lavaldomen, gör att det i framtiden blir ännu värre.

<b>Även om löntagarnas och fackets</b> <b> försvagade ställning till stor del är resultatet av politiska beslut och intressen vill vi påpeka att vi måste förändra vårt fackliga arbete för att nå förhandlingsframgångar och få fler medlemmar.</b>

Den fackliga krisen kan inte lösas genom ett trollslag, men det går att ta ett första steg på vägen. Vi är sex stycken fackförbund som insett att vi behöver förändra vårt arbetssätt och samarbete. Idag skriver vi därför under ett samarbetsavtal som främst syftar till:

<b>1.</b> Starkare och slagkraftigare fackförbund för förbättringar av våra medlemmars löner och anställningsvillkor.

<b>2.</b> Att förbunden gemensamt blir en stark kraft i samhällsdebatten. På så sätt vill vi ta tillbaka en del av den makt över arbetsmarknaden som tidigare låg hos fack och arbetsgivare och som numer alltför ofta ligger hos politiker och internationella domstolar.

<b>3.</b> Mer fackförening för pengarna och möjlighet till lägre medlemsavgifter.

<b>Vi vill med detta samarbete aktivt vårda den svenska modellen. Utvecklingen på arbetsmarknaden måste ske i dialog mellan parterna. Vi anser att skriftliga avtal mellan fack och arbetsgivare som reglerar lön och andra arbetsvillkor – kollektivavtal – är det redskap som vi tillsammans med arbetsgivarna ska använda för att trygga en fortsatt positiv utvecklig. Kollektivavtalens roll och funktion ska stärkas, inte försvagas. Det tjänar alla på; företagen, de anställda och samhället i stort.</b>

Vårt fördjupade samarbete innebär inte bara att vi kan nå framgångar gentemot våra motparter och mot våra politiker. Samarbetet kan även innebära en lägre fackavgift för våra medlemmar. Vi är också övertygade om att samarbete oss emellan kan frigöra resurser och innebära att vi kan bedriva vår verksamhet mer kostnadseffektivt. De besparingar som kan frigöras kommer att användas till förbättringar i vår verksamhet.

<b>Vidare kommer vårt nya samarbete inom ramen för vårt samarbetsavtal och inom LO att med alla medel verka för en rättvis fördelning av näringslivets vinster och samhällets resurser. Enligt SCB:s mätningar har de 10 procent rikaste hushållen blivit rikare genom aktieutdelningar, vinster och Alliansens riktade skattesänkningar.</b>

Vår gemensamma ambition är också att skapa bättre möjligheter för alla dem som organiserar sig i facket, en målsättning som sträcker sig längre än till förhandlingsbordet med arbetsgivarna. Många samhälleliga faktorer påverkar löntagarnas situation på sina arbeten – självklart måste fackligt agerande också innefatta politiken. Vi kommer därför att öka vår närvaro på den politiska arenan för att kunna påverka villkoren för våra medlemmar.

<b>JANNE RUDÉN</b> <b>,</b>

ordförande SEKO

<b>HANS TILLY</b> , ordförande Byggnads

<b>LARS LINDGREN</b> ,

ordförande Transport

<b>HANS ÖHLUND</b> ,

ordförande Fastighets

<b>JONAS WALLIN</b> ,

ordförande Elektrikerna

<b>LARS-ÅKE LUNDIN</b> ,

ordförande Målarna