Nyheten om Usama bin Ladins plötsliga hädanfärd har lett till glädjereaktioner i omvärlden.

De i någras ögon kanske något gammaltestamentliga reaktionerna i USA och från president Obama om att rättvisa nu har skipats måste i sammanhanget anses i högsta grad förståeliga.

Folkrättsligt har Usama bin Ladin även av svensk folkrätts­expertis förklarats som ett legitimt mål då han anses som en del av väpnad konflikt. Vilka reflektioner kan man då göra om det framtida terrorhotet utifrån detta?

På kort sikt finns alltid risken för att enskilda grupper i det täm­ligen decentraliserade al- Qaida-nät­verket skulle kunna ha kraft att utlösa någon snabb hämndattack om man tidigare planerat en sådan men väntat på tillstånd. Därför krävs förmodligen momentant en viss ökad vaksamhet och övervakning av sådana miljöer.

Usama bin Ladins död innebär en möjlighet till omstart på många plan.

Lars Nicander

Likaså kan teoretiskt känslan av marginaliseringen av olika muslimska grupper i europeiska ­länder öka när ingen liknande motkraft tar sig an och utmanar västvärlden på samma sätt som bin Ladin gjorde och blev en symbol för. Detta kan likaså på kort sikt medföra att så kallad ”homegrown terrorism” skulle kunna få ett uppsving.

På lång sikt – kanske redan inom ett år – torde dock kraften i hela den islamistiska terrorismen och dess idévärld förtvina då ingen liknande symbolfigur finns att tillgå. Andremannen al-Zawahiri har inte ens tillnärmelsevis den karisma, kontakterna eller den operationella ledarskapsförmågan. Usama bin Ladins död innebär en möjlighet till omstart på många plan.

Först mellan västvärlden – främst symboliserad av USA – och den muslimska världen där många regeringar känt sig pressade av folkliga krav på att inte komma för nära västvärlden. När detta ändå av nödvändiga skäl skett i kulisserna och detta har kommit fram så har regimerna framstått som hycklare och tappat i respekt (jämför Egypten).

Minskar samtidigt terrorhotet minskar även behovet att av ­detta skäl hålla mindre smakliga regimer under armarna, och ­utrymmet för att driva demokratiska reformer och mänskliga rättigheter kan ökas radikalt.

För det andra är detta en gyllene möjlighet för regeringar att satsa på åtgärder för att minska den inrikes polariseringen med överbryggande dialogforum till företrädare för den överväldigande majoriteten av ansvarsfulla muslimska företrädare. Den före­läsning som Försvarshögskolan anordnade i september 2010 med Kyai Haji Mustofa Bisris – ledaren för världens största muslimska folkrörelse med 40 miljoner anhängare i Indonesien – gav värdefulla insikter om hur islams fredliga budskap kan spridas och utgöra en brandvägg mot islamistisk våldsbejakande terrorism.

Även i Sveriges internationella engagemang borde detta få ökad vikt. Bisris besök var frukten av ett tidigare Sida-finansierat projekt men här är nu de politiska ambitionerna att koppla ihop utveckling och säkerhet helt osynliga.

Sammantaget måste dock ­bedömningen bli att världen ändå efter bin Ladins död blivit en säkrare värld att leva i. Den kan dock bli än säkrare med de proaktiva åtgärder som skisseras ovan.

LARS NICANDER

chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan