Det är synd för det finns verkligen mycket vi skulle ha kunnat debattera.
Rankka skulle ha kunnat öppna en debatt om anledningen till att SAC:s sju medlemmar har legat i arbetsmarknadskonflikt med Berns sedan 2007.
Eller så skulle Rankka ha kunnat inleda en debatt om hur vi ska komma till rätta med att avregleringen av bemanningsbranschen gjort det möjligt för företag att helt smita undan arbetslagstiftningen genom att ta in personal från bemanningsföretag.
Eller så skulle Rankka ha kunnat initiera en debatt om hur vi ska förhindra att papperslösa cyniskt utnyttjas av svenska företag.
Eller så skulle Rankka ha kunnat valt att debattera om någonting annat som går att bemöta med argument.
Men det ville inte Maria Rankka eftersom hon inte har något som helst intresse av att debattera. Rankaa vill något annat med sin debattartikel.
Synar man hennes debattartikel lite mer ingående framstår det tydligt att Rankka är en extremist. Rankka har en illa dold agenda som består i att bana väg för en radikal förändring av det svenska samhället och försämringar av svenska medborgares fri- och rättigheter. I sin debattartikel är hon ute efter den grundlagsskyddade föreningsfriheten.
Rankka vill att svenska staten ska lyfta ut och stryka stycket som behandlar svenska medborgares ”frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften” ur grundlagen. För att kunna föra fram ett sådan krav utan att framstå som en obehaglig antidemokratin kan inte Rankka använda sig av argument utan måste istället hänfalla åt, vad som vid första anblicken ser ut som, grundlösa påståenden. Grundlösa påståenden som att SAC med ”våld och hot” skulle ägna sig åt ”organiserad brottslighet” för att ”pressa pengar av företag”. Men som vi ska se har Rankka har ett syfte med att göra sådana påståenden.
Rankka staplar dessa till synes grundlösa påståenden på varandra i sin debattartikel utan att komma med ett enda exempel eller visa på en enda fällande dom. Hon staplar påståendena på varandra av dramaturgiska skäl. Rankka nämner inte några exempel där hot, våld, utpressning och/eller något sammanhang där åklagare skulle ha inlätt en förundersökning om misstanke att SAC skulle bedriva organiserad brottslighet. Hon nämner inte några exempel eftersom det inte finns några sådana att finna. Syftet nu med debattartikeln är att spela på människors känslor, på människors rädsla inför den organiserade brottsligheten.
Rankka vill piska upp en så hotfull stämning att vi som läser hennes debattartikel ska luras gå med på att låta staten göra inskränkningar i våra medborgerliga fri- och rättigheter och börja förbjuda fackföreningar. Hon måste därför omdefinierat begrepp som ”fackliga metoder” till att vara ”organiserade brottslighet”, ”flygbladsutdelningar” till ”våld och hot” och ”skadeståndskrav” till att ”pressa pengar av företag”. Genom en sådan omdefiniering av begreppen är det sedan lätt att driva på kravet om förbud mot allt från fackföreningar till politiska partier under förespegling att de bedriver ”organiserad brottslighet”.
Det står givetvis varje medborgare fritt att hålla sådana extrema åsikter. Men Maria Rankka uttalar sig inte som privatperson, hon har undertecknat debattartikeln i egenskap av verkställande direktör för Stockholms handelskammare. Troligtvis är hennes antidemokratiska åsikter inte kända av Stockholms handelskammare eller dess 2 400 medlemsföretag. Troligtvis är hon också väldigt ensam med sina extrema åsikter, men det frikänner inte Stockholms handelskammare från ansvar för vad dess verkställande direktör går ut med för budskap i media.
Stockholm handelskammare står nu inför den inte allt för avundsvärda uppgiften att dels inför sina medlemsföretag förklara hur en antidemokrat lyckats bluffa sig till tjänsten som verkställande direktör och dels återupprätta förtroendet för organisationen bland fackföreningar och vanligt folk.
Det blir inte lätt.
ANDERS KNUTSSON
Informationssamordnare, SAC - Syndikalisterna
